Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti att till henne framkasta sina tvivel. Magda svarade
därpå antingen med skämt eller med det skuldfria
medvetandets trygghet.
René kände, att han under dessa månader blev en bättre
människa, ehuru han ännu ej erkände det inför henne, som
verkat detta.
Äntligen i slutet av augusti rullade brukspatronens
res-vagn upp på Eksjö gård. Såsom vanligt, då Sturm kom
hem från en längre resa, var han vid det allra sämsta lynne.
Han hade övertänkt, huru mycket man under hans
frånvaro kunnat bedraga honom; huru en var i sin mån skulle
begagnat sig av sin frihet, och huru många missbruk med
anledning därav borde ha rotfästat sig, då han ej höll
ordning och reda på allt. Detta var alltid en beräkning, han
företog, då han återvände hem. Medan han var i
huvudstaden eller stadd på resor, gav han sig icke tid att tänka på
dylika saker oftare än han skrev till hemmet. Hans brev
voro också ingenting annat än en hel lista av föreskrifter
och förhållningsorder. Han ville på detta sätt giva de
hemmavarande fullt upp med göromål, så att de ej hade tid
att tänka på något annat än sitt arbete.
När brukspatronens vagn körde upp på gården, hörde
han ett muntert skratt ifrån ena sidan därav. Han kastade
blicken ditåt och fick se sin hustru, dotter och några
främmande fruntimmer samt ett par herrar sitta under ett av
träden omkring ett kaffebord.
Vid åsynen av vagnen reste sig Magda genast för att gå
mannen till mötes; men Sturm, som visste att främmande
ögon voro fästa på honom, skyndade helt artigt emot henne.
Med det allra förbindligaste leende på sin bleka läppar
omfamnade han Magda. Hans sätt att krama hennes hand
sade Magda tydligt och tyst, att han skulle önskat kunna
krossa den.
Så stor makt utövade begäret att anses för en älskvärd
äkta man på Sturm, att han icke gav luft åt sin vrede, utan
dolde den bakom förbindlighetens mask. Sturm hälsade
gästerna med så mycken artighet, att det såg ut, som om
han blivit särdeles glad över att se dem. Han yttrade även
några ord om det nöje, han erfor av, att hans hustru i hans
frånvaro blev ihågkommen av grannarna.
När supén var förbi, föreslog Magda, att René och
Mariquitta skulle följa dem av gästerna, som endast hade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
