Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stund tigande vid varandras sida. René betraktade dem
förstulet.
»Huru kan du då veta, att hon lever?»
»Helt enkelt därav, att på expositionen förlidet år fanns
en tavla av artisten Sorenza.»
»Såå», brukspatronen knäppte med fingrarna. »Men jag
vill minnas, att du liksom jag icke hade några särdeles goda
tankar om henne? Det förundrar mig därför, att du nu
med så mycken ihärdighet sökt samma person, du en gång
försköt.»
»Sturm, du vet bäst, huru detta tillgick.» Porry
stannade framför fönstret, och fortfor: »Du vet, att jag genast
efter uppträdet i ateljén lämnade Sverige.»
»Ja, jag vet, att du helt handlöst lämnade samma flicka,
du givit löftet om din kärlek just då, när alla försköto
henne och hon stod fullkomligt värnlös. Detta vet icke någon
bättre än jag.»
»Påminn mig ej därom, det var en usel, en föraktlig
handling.»
»Medgives.»
»Nåväl, jag hade icke hunnit längre än till Liibeck, då
alla möjliga tvivel uppstodo. Jag hade ansett mig
fullkomligt övertygad om hennes brottslighet och likväl, då jag
befann mig avlägsnad från henne, föreföll det mig, som jag
hade handlat överilat och oädelt. Jag återvände därför till
Sverige och uppsökte genast major Griiners. Frun hade sig
ingenting bekant om ’dcn person’ jag frågade efter; men
majoren sade sig veta, att hon rest till Diisseldorf. Ifrån
Griiners begav jag mig till greve Eldelfeldts. Den äldste
av grevarna var utrikes med sin mor och syster, den yngre
väntades hem med korvetten Najaden. Du var även borta
från Stockholm. Jag beslöt att kvardröja, till dess den
yngste Eldelfeldt kom tillbaka. Jag uppsökte honom och
frågade helt tvärt, om han ville upplysa mig, i vad
förhållande Sorenza stått till hans avlidne far.»
»’Min herre’, svarade han, ’Sorenza är min fars naturliga
dotter och min syster.’
»Sturm, det var något gräsligt, då jag nu insåg, huru
avskyvärt jag handlat. Jag tog det för avgjort, att han
hade sig bekant, var hon vistades, men fann snart av hans
egen förskräckelse, då han fick veta, att hon var bortrest,
att så icke var. Efter samtalet med honom reste jag
genast att söka henne och har sedan dess irrat omkring. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
