Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lycka. Älskar hon dig, då kan bandet, som fjättrar henne
vid mig, utan all skandal upplösas och hon vid din sida
komma att njuta av den lycka, jag velat, men ej kunnat
skänka henne. Hon är mig alltför kär, att jag skulle fråga
efter något annat än hennes sällhet.»
Brukspatronen lutade sig emot fönsterposten. Skuggan
av gardinerna dolde hans ansikte och gömde i sitt sköte
allt, vad därpå stod skrivet. Porry hade tvärstannat
vid Sturms sista ord och utropade:
»Yrar du, eller vad är det du säger?»
»Jag har uttalat ett fast beslut. Jag måste veta, huru
Magdas lycka skall beredas. Kan den uppblomstra vid din
sida, då är saken avgjord. Jag tog därför av dig vid din
ankomst hit det löftet, att du skulle stanna här över julen.
Och nu ej ett ord mera i den här saken. Jag känner dina
stränga begrepp om heder och plikt; jag vet således, att
du förr skall jaga en kula genom ditt huvud än tala kärlek
till en annans hustru. Detta har du här i detta rum sagt
mig för tretton år tillbaka. Du skall således icke göra något
för att närma dig Magda. Du förblir främling i ditt sätt,
under det jag får tillfälle att observera henne. God natt!
Din heder står i pant för, att du stannar kvar.»
Brukspatronen ringde och befallde en betjänt att följa
professorn upp på hans rum.
Tigande räckte Porry handen åt Storm och lämnade
rummet.
Sturm blev stående en lång stund och stirrade med dyster
l)lick på den dörr, varigenom hans unge frände
försvunnit och mumlade:
»Nu skall din timme slå. Nu torde turen bliva min att
hämnas det onda, du en gång gjorde mig och vilket du i ditt
artistiska lättsinne tror att jag glömt. Glömt, att du kastade
in ett helvete i min själ och bragte förbannelse över mitt
huvud. Visse du då ej, att jag en gång måste låta dig få
gälda de kval, jag lidit?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
