Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämligen, att vad du i dag bevittnat, aldrig av dig må bliva
nämnt till någon.»
»Du har mitt hedersord därpå.»
Porry gick häftigt upp och ned på golvet. Hela hans
yttre utvisade, vilka kval hans inre gömde. Brukspatronen
betraktade honom med en ilsken blick, liksom den smärta
han läste i kusinens ansikte fröjdat honom. Efter en paus
stannade Porry framför Sturm, sägande med dov röst:
»Du har väl nu även hennes lycka för ögonen, liksom du
sade, då vi första gången talades vid? Du ämnar...»
»Förlåta henne», inföll brukspatronen med ett hånleende.
»Ja, det ämnar jag.»
»Och hava pojken kvar... vid bruket?»
»Ja; han är oumbärlig.»
Porrys ögon sprutade eld. Brukspatronen gav honom
icke tid att yttra något vidare, utan tilläde med skarp röst:
»Jag älskar ej att orda om huslig skandal; jag
föredrager att begrava den för världens ögon. Och nu farväl!»
Han skyndade ur rummet. En timme därefter reste
Porry.
Vilka dagar, vilka lidanden hade sedan dess framrullat
över Sorenzas liv: detta kunde endast det dystra Eksjö
förtälja. Att de hade varit namnlöst bittra, det läste man
på henne ansikte; ty däruti återfanns icke en gnista av
det liv, som förr upplyste det. Hon var ännu vacker, och
kanske mera ståtlig än någonsin; men det vilade en slöja
av is över hela hennes utseende, som, då man betraktade
henne, gjorde hjärtat kallt. Den kolsvarta änkedräkten,
som hon ännu bar, bidrog att öka det kyliga i hennes yttre.
»Jag tror, att du och Porry icke sammanträffat, sedan
du blev änka», yttrade Marie efter en lång tystnad.
»Nej», svarade Sorenza utan att se upp, »icke förrän i
dag, då vi möttes i brunnssalongen.»
»Vi kunna således med all säkerhet vänta ett besök av
honom.»
»Det tror jag knappast.»
Sorenza fattade en penna och numrerade några
teckningar.
»Tror du icke? Och av vad skäl? Det vore ju en
verklig ohövlighet, om han icke avlade en visit hos sina
släktingar. En sådan kan visst icke Porry göra sig skyldig
till.»
»Han vet icke, att du är här, och det kan vara ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
