Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prometterade grevinnan Kronstråle. Han hadé därvid icke
beräknat alla de hemliga trådar, som sätta ett kvinnohjärta
i rörelse.
För stunden hade han likväl lyckats.
När grevinnan och Jenny återvänt till Stockholm,
inträdde Jenny en dag i Porrys ateljé.
Han mottog henne artigt men kallt. Hennes tydligt
visade intresse besvärade honom. Han var nyss
återkommen från en resa.
Porry hade genom Mariquitta fått höra talas om hennes
styvmor. Allt vad den unga frun förtäljde honom var
ägnat att framställa Sorenza som en kvinna, vilken på ett
beundransvärt sätt sökt uppfylla sina plikter. Icke en enda
bokstav antydde att det fanns något i hennes liv, som
innefattade ett felsteg. Porry hade med den största skicklighet
fört samtalet och så fint utfrågat Mariquitta, att om en
fläck vidlått Sorenzas heder, skulle han ovillkorligen spårat
den.
Porry väntade således endast på Sorenzas återkomst från
Köpenhamn för att söka närma sig henne. Han insåg
ganska väl, att om han uppsökt henne därstädes, skulle han
därmed begått en överträdelse som sårat henne. Därför
väntade han.
En månad efter Jennys återkomst var det en
exposition av nya tavlor, varibland en av Sorenza.
Porry tillbragte hela dagarna framför detta nya
konststycke av henne, som behärskade hela hans själ, och då
Jenny, som aldrig såg till honom, ville träffa honom, fanns
han alltid framför Sorenzas tavla. Detta var mera än
Jenny kunde fördraga. En dag frågade hon honom,
varför han försummade sina vänner och det för en tavla,
som han icke själv målat.
»Det är icke tavlan, utan hon, som målat den, vilken
verkat, att jag icke är mig lik», svarade Porry.
Under några dagar överlämnade sig Jenny åt en vild
fötvivlan. Man sade, att hon var sjuk.
Mot våren inbjöds Porry ofta till de båda grevinnorna,
men infann sig sällan. En gång blev det fråga om
sommaren och då sade Jenny att de ämnade sig till X—strands,
badort.
»Jag ämnar mig även dit», sade Porry.
»Verkligen», utbrast Jennv glad, och därvid tänkte hon:
»Innan vi återvända från X—strand, skall jag vara Por-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
