- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
167

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lycklig», tilläde hon. »Kom ihåg, du har ju ej på
förhand underrättat mig om din ankomst.»

Sorenza vände sig nu till Bencke och sade med ett
egendomligt tonfall:

»Här får jag presentera brukspatron Sturm, fru
Mariquittas man, och här, bästa René, ser du herr Bencke, vår
framstående artist.»

Sorenzas och artistens ögon möttes. Hennes blick sade
honom, att hon emellan hans närgångenhet och Mariquitta
nu ställde den äkta mannen och att han hädanefter icke
ostraffat skulle spela den roll, han så oförskämt utfört.

*



I brunnssalongen den följande morgonen infann sig
Sorenza helt allena. Genast vid åsynen av henne skyndade
Arthur fram.

»Är fru Mariquitta Sturm illamående?» frågade han.

»Nej, hon är förhindrad», blev svaret.

»Varav? Hon lovade att icke låta avhålla sig ifrån att
i dag besöka brunnssalongen.»

»Varför lovade hon detta?» frågade Sorenza.

»Vi hade ingått ett vad. Hon påstod mig vara en sådan
vekling, att jag omöjligt skulle kunna besluta mig att i
rättan tid vara nere vid brunnen, utan att jag föredrog
sömnen framför allt annat.»

»Och ni försäkrade henne om matsatsen?»

»Det är klart. Hon trodde mig icke, utan jag slog vad
att hon icke skulle hinna dricka ett enda glas, innan jag
blev synlig. Hon skulle vara här i dag för att övertyga
sig om att jag vann mitt vad.»

»Vad bevisar det?»

»Att man aldrig bör tro på ett fruntimmers ord.»

»Åh nej, blott att vi idke på förhand kunna beräkna,
vad som kommer att ske. Mariquitta drömde icke om det
hinder, som i dag avhåller henne ifrån att övertyga sig,
det hon tappar sitt vad.»

»Och vad är det för hinder?»

»Hennes man», svarade Sorenza.

Arthur tvärstannade och stirrade på henne.

»Giv akt på ert ansikte», viskade Sorenza. »Erinra er,
att vi hava minst hundrade ögon riktade på oss. Nu går
jag och dricker mitt andra glas, och sedan göra vi ett slag
i parken, så skall jag förtro er en sak.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free