Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ögonblick därefter vandrade Arthur och Sorenza
fram på en av gångarna i parken. Han var blek och såg
nedslagen ut.
»Vad är orsaken, att Mariquittas man nu kommit?»
frågade han.
»Orsaken är jag. Ett brev från mig har förmått honom
därtill, och jag hoppas, att han icke skall lämna X—strand
utan att därifrån medföra sin hustru.»
Arthur gjorde en rörelse, full av harm. Sorenza fortfor:
»Hade jag haft aning om, att Mariquittas
obetänksamhet så blottställt henne, som den redan gjort, skulle René
långt före detta blivit tvungen att göra ett slut därpå.
Nu var det hög tid, att han trädde emellan. Benckes
närgångenhet har icke allenast uppväckt pratet om honom,
utan i sammanhang därmed även tal om, vad som varit
emellan dig och Mariquitta. För övrigt, Arthur, är din
ridderlighet och din svaghet i en ständig strid. Jag har’
ganska väl märkt, att det gives stunder, då den senare
varit nära att segra; därför måste ett slut göras på detta
spel, där heder och ära så lätt kunna gå förlorade.
Mariquittas plats är vid sin mans sida, i hans hem, som ingen
annan än René själv kan övertyga henne om.»
Arthur svarade ej, utan vandrade tyst vid Sorenzas sida.
Efter några ögonblick syntes Porry komma dem till mötes.
Arthur utbytte endast en hälsning med honom, varefter
han tog avsked och vek av på en av sidogångarna.
»Huru befinner sig Sorenza i dag?» frågade Porry.
»Bra! Och det oaktat jag är smått förtretad», svarade
hon.
»Har något där hemma förargat er.»
»Åh nej, förtjänsten därav tillkommer Nils.»
»Mig?»
»Svara mig, varför ville Nils gå, då René kom?»
»Den frågan torde Sorenza själv kunna besvara.»
»Alldeles icke! Nils måste göra det.»
Sorenza blickade kallt på Porry.
»Sorenza har själv gjort det omöjligt för mig, genom
förbudet att vidröra det förflutna.»
En kort paus uppstod.
»Vi äro nu i brunnsparken», återtog Sorenza med sitt
kalla skämt, »således på ett neutralt område. Jag befriar
Nils ifrån förbudet med avseende på besvarandet av frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
