Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att våra fäders Gud ålägger hvarje rättänkande jude att
såsom bröder älska ’individerna bland alla de nationer, som
dyrka himlens och jordens skapare?’ Ditt yttrande
andades högmod och utvisade, att du icke rätt vill bedöma det
folk, bland hvilket du lefver. Var på din vakt, gosse, att
icke egenkärleken insmyger sig i din själ, så att du tror
dig vara för bättre än andra! Ödmjukhet inför Herren
höfves Israel.»
Elias förblef orörlig, utan att med ett enda tecken gifva
till känna, att han hörde hvad fadern sade.
Jacobs ögon hvilade en stund på honom, därefter
ropade han gossen till sig.
»Hörde du hvad din fader sade?» frågade den gamle
allvarligt.
»Ja!»
»Förstod du äfven mina ord?»
I gossens ögon blixtrade det till; men då han mötte
faderns milda blick, stammade han upprörd:
»Jag skall försöka att lära mig förstå dem.»
»Då är jag nöjd. — Du har alltid varit ett mildt, gladi:
och lydigt barn, som älskat Gud, vördat din fader och
hållit af dina medmänniskor. Förblif hvad du varit.»
Jacob kysste gossen på pannan. Denne återvände
tigande till sin plats, där han intog sin förra ställning. I
tankarna upprepade han:
»Förblif hvad du varit!» — Därpå tilläde han med en
vSuck: »Jag skall aldrig, aldrig mera bli hvad jag varit!»
Medan lilla Elias öfverlämnade sig åt sina sorgliga
betraktelser, fortfor öfverläggningen. Slutet däraf blef, att
Nathanael och Isak uttalade sitt beslut att lämna Frankrike,
något, som af den gamle gillades.
»Det är således afgjordt, att vi skola skiljas», sade
Jacob, sedan han gifvit de äldre sönerna del af huru han
ställt med förmögenheten. Han hade delat den i fyra lika
lotter, en för sig, en för Nathanael, en för Isak och en
för Elias.
»Hvad, fader», utropade de båda äldsta sönerna, »ämnar
du stanna på skådeplatsen för alla de gräsligheter du
förutsagt?»
»Jag är född i Frankrike, har där framlefvat hela mitt
lif, sett mina föräldrar och min maka gömmas i dess jord,
och jag vill dö där.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
