Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jacob såg med nöje, att sonen af sig själf ägnade tid och
uppmärksamhet åt det, som måste bli hans yrke.
*
De yttre händelserna tycktes sakna allt intresse för
invånarna i det mörka huset på rue ***. Visserligen följde
Jacob med intresse, men han ordade aldrig i ämnet.
Den io augusti utbröt upploppet, hvars utgång hela
Europa känner. Tre dagar därefter blef den beklagansvärde
Ludvig med sin familj insatt i Tempeltornet.
Efter dessa händelser föll den egentliga makten i
händerna på Marat och Danton. Hvad kunde man väl vänta af
dessa män? Jo, alla de gräsligheter, som följde.
Deras första åtgärd blef också roj alisternas utrotande i
hufvudstaden.
Den 29 augusti hade Jacob, genast efter det han gått ut,
återvändt hem och låtit Sophie, madame Mathieu och
Susanna lämna rummen i första våningen och flytta upp i den
tredje, där de inlogerades i tvenne kamrar, belägna
innanför ett stort magasin. Dörren till denna boning var så
inpassad i väggen, att ett ovandt öga omöjligt kunde upptäcka
den.
Jacob hade äfven velat innestänga Elias i detta
gömställe ; men det var förgäfves. Där fadern var, där ville
äfven sonen vara.
Den 29 förflöt, utan att något förspordes af hvad som
passerade utanför Jacobs boning. Äfven den 30 hade gått
till ända och aftonen inbrutit, då helt plötsligt tre hastiga
slag ljödo på porten.
Det var den aftalade signalen, hvarigenom medlemmarne
af Levitains släkt tillkännagåfvo, att de ville in och hade
något viktigt att säga. Den enda utom släkten, som känt
detta sätt att klappa var Mirabeau. Det måste således vara
någon af Jacobs anförvandter.
Han reste sig också genast för att gå och öppna,
tändande sin blindlykta.
Elias fattades därvid af en häftig ångest. Han ställde
sig mellan dörren och fadern, sägande:
»Gå icke, fader, en aning säger mig, att något ondt
hotar dig.»
»Elias, det är någon af mitt hus, som söker mig, jag
måste gå.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0030.html
