Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lugn. Frigga är själf för stolt att fästa sitt hjärta vid en
man, hvars karaktär hon finner öfvermodig, och hvars
samhällsställning är underordnad hennes egen.»
Prosten anmäldes i detsamma. Han kom, för att enligt
vana spela vira med grefven och doktorn.
Prostinnan åtföljde sin man. Grefvinnan hade skickat
och bjudit henne.
Sedan prostinnan tagit plats, och grefvinnan med henne
inledt ett samtal om åtskilligt, som den lefnadsvana
damen visste skulle intressera prästfrun, tog Frigga sitt
arbete och gick ut på terrassen.
I stället för att arbeta lät hon blicken tankfullt hvila
på de i oändlig mångfald blomstrande rabatterna. Öfver
hennes själ låg en tyngd af svårmod. Hon kunde ej
befria sig därifrån, oaktadt alla bemödanden, och därför
öf-verlämnade hon sig nu helt och hållet däråt.
Länge hade hon likväl icke suttit så, förrän en röst
helt nära henne yttrade: »Denna är en dag för
öfverrask-ningar!»
Frigga vände på hufvudet. Valentin stod bredvid henne.
»Hvad menar löjtnanten därmed?» frågade Frigga.
»Att för en stund sedan öfverraskade fröken mig, nu
öfverraskar jag er.»
»Med hvad?»
»Att drömma. Det är första gången jag finner fröken
tankfullt betraktande en så skön och leende tafla som
denna.»
»Kan ni gissa hvad jag tänkte på, då ni tilltalade mig?»
»Jag är icke nog djärf att tillåta mig en gissning.»
»Därför att den vore öfverflödig. Ni vet ganska väl
hvad som sysselsatte mina tankar.»
»Möjligt; men i sådant fall behåller jag det för mig
själf.»
»Nåväl, då skall jag säga ut hvad ni icke vill upprepa.
Ni har bedröfvat mig.»
»Jag har verkligen märkt det, och likväl har jag ju
endast uttalat en sanning.»
»Just däruti ligger det pinsamma. Det är bra
nedslående, att en man, så upplyst som löjtnanten, kan skänka
sin hyllning åt det, som är orimligt.»
»Fröken, ni är ännu alltför ung och, tillåt att jag
bifogar, alltför svärmisk att kunna se lifvet i dess verkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
