Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Farbror, Aurenius friade aldrig till fröken de Maillé»,
inföll Melcer.
»Icke! Men jag vet bestämdt att han gjorde det»,
påstod majoren med hetta.
»I så fall skulle han fått afslag af fadern, eftersom han
icke är gift med fröken de Maillé», menade Melcer. »Jag
vet likväl genom markisen själf, att, om Aurenius begärt
dotterns hand, skulle han äfven fått den.»
»Huru?» utropade grefvinnan. »Var markisen ej emot
dotterns böjelse för Aurenius?»
»Nej, tvärtom, markisen önskade den», förklarade
Melcer. »Detta var orsaken, hvarför han inbjöd Aurenius till
sitt slott. Aurenii plötsliga af resa därifrån och
markisin-nans små intriger gjorde, att Eldau fick den vackra Lilie
till hustru.»
»Jag har således rätt bedömt Aurenius, då jag sade, att
han icke kunde glömvna sig.»
»Pappa förutsätter med dessa ord, att han icke skulle
anse markis de Maillés dotter värdig att bli hans hustru»,
inföll Frigga.
»Min dotter, jag förutsätter aldrig hos en klok människa
det, som är vanvettigt», svarade grefven.
»Men förklara då hvad du menar med det där glömma
sig», halfskrek majoren.
»Aurenius är, såsom ni alla måste erkänna, en ovanligt
upplyst och till hela sin karaktär präktig ung man. Han
hyser icke några exalterade republikanska idéer, utan ser
lifvet sådant det är. Han inser, att i ett land där adel
existerar, bör man äfven skänka aktning åt dess principer. —
Grundidén för adelskapet är ju att åstadkomma en förädlad
samhällsklass, den där bör kunna vaka öfver folkets väl. —
I denna idé, kära X—, ligger en så vacker tanke, att jag
icke begriper, huru någon kan le däråt. Efter denna åsikt
lämpas uppfostran, vanor och begrepp från barndomen, och
därför betraktas giftermålet med ofrälse såsom en
mésal-lians, emedan dessa icke äro födda till samma bestämmelse
som adelsmannen.»
»Men Harthon, hvart kommer du nu, du började tala
om Aurenii utmärkta egenskaper och jag skulle väl förmoda,
att det är dessa, som egentligen adla och höja den ena
människan öfver den andra och icke en så fånig institution som
adelskapet, med sina ärfda företräden och allt det förtryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
