Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagen därpå var Lilie för första gången synlig vid
middagsbordet. Hon såg blek och lidande ut; men under
måltiden blef hennes utseende mer lifvadt. Samtalet hade
varit särdeles gladt. Utom Melcer uppbjödo alla, Valentin
inberäknad, sina krafter för att förströ henne.
Efter den dagen var hon tillsammans med de andra i
salongen, vid måltiderna och om aftnarna.
En afton, ett par dagar före jul, då man var som bäst
i farten med julklapparna och de äldre herrarna jämte
prosten spelade whist, samtalade Valentin och Lilie om
Frankrike. Lilie höll på att med mycken smak binda en
guir-land af garnblommor, som Frigga skulle hafva till garnityr
omkring en skrifbordsmatta. Melcer satt tillbakalutad i en
fåtölj och blickade tankfull framför sig. Valentin och Lilie
talade om juli-revolutionen och de män utan alla
framstående egenskaper, som stått i spetsen för densamma.
Från juli-revolutionen föll talet på 1792 års folkresning.
»Om den sista revolutionen, såsom ni säger, endast ägt
medelmåttor, så var den första däremot rik på vidunder»,
sade Lilie. »Min far, en tioårig gosse, skulle med all
säkerhet delat sina föräldrars öde och fallit offer för
septemberbödlarna, om ej en viss Jéröme Bassal funnits. Han
förde min far från föräldrahemmet, redan första dagen då
jakten efter rojalisterna anställdes.»
»Jéröme Bassal!» utropade Melcer och reste sig hastigt.
»Hvad vet du om honom!»
»Att han räddade min far och äfven bjöd till att rädda
min fars föräldrar, men utan att det senare lyckades. Min
farfar hade, medan Bassal bortförde sonen, blifvit kastad i
fängelse, och min farmor, som genom flykten sökte rädda
sig, blef troligen mördad af banditerna.»
»Hvart tog Bassal vägen?» frågade Melcer otåligt.
»Det känner jag icke. Han lät föra min far öfver till
England, dit flera af familjen de Maillé flytt. Sedan dess
har pappa, oaktadt de ifrigaste efterspaningar, ej hört
något af honom.»
»Du känner således icke något om hans senare öden?»
»Ingenting. Förmodligen har han, liksom tusende andra,
slutat på schavotten.»
»På schavotten slutade han icke», mumlade Melcer, reste
sig upp och gick fram till ett af fönstren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
