- Project Runeberg -  Börd och bildning /
90

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mig där. Det blir då ett slut på en tillvaro, så eländig
som min nu är,»

»Egoistiska barn! Har ni ej någon tanke på edra
föräldrar ?»

»Madame, deras sorg öfver mig skulle blifva större om
jag stannade hemma.»

Abraham tryckte Gabrielles moders hand till sina
läppar, och han föreföll i det ögonblick, då han störtade ut
ur denna boning, där hans sällhet uppblomstrat och dött,
mer lik en vansinnig än en klok människa.

*



Då Elias samma dag inträdde i salongen fann han
Abraham sittande där.

Vid åsynen af Elias gick Abraham honom till mötes
och sade: »Jag skulle utbedja mig att få säga pappa några
ord.»

Utan att svara, gjorde Elias ett tecken åt sonen att följa
honom. Då de befunno sig i Elias’ arbetsrum, satte denne
sig i soffan. Abraham blef stående.

»Pappa har ofta uttalat den önskan, att jag skulle göra
mitt val af lefnadsbana», började Abraham. »Jag har nu
gjort det.»

»Det är ej för tidigt», svarade fadern kallt. »Du är
nu tjugutre år. Nå — hvad ämnar du bli!»

»Militär. — Jag går till Alger för att deltaga i kriget
därstädes. Detta är det enda yrke, som numera
öfverens-stämmer med min sinnesstämning, — den enda väg jag
kan beträda.»

Elias hade låtit sonen tala till slut, utan att genom
något utrop af öfverraskning afbryta honom; men för hvarje
ord Abraham talade, blef det stränga ansiktet ännu
strängare, ögonen mörkare och dystrare.

»Hvarför har du beslutit att bli soldat?» frågade Elias.

»Därför att jag är olycklig.»

»Säg snarare, att du därmed vill taga hämnd på din
far.» Elias’ ton ljöd skarp.

»Mitt beslut härflyter endast däraf, att jag behöfver
komma ut, deltaga i vilda och upprörande scener, spela
udda och jämnt med döden om lifvet och glömma, huru
olycklig jag är.»

»Du har således blifvit allt hvad jag af skytt. En ljumt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free