- Project Runeberg -  Börd och bildning /
102

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan sysselsatte sig uteslutande med brodern och dottern.
Han tycktes icke märka, att Gabrielle var närvarande. Ett
par gånger vände Arthur sig med några ord till henne;
men så fort något liknande ett samtal började dem
emellan, afbröt Ernfrid det.

Med spänd uppmärksamhet följde Gabrielle Ernfrid. För
hennes snabba uppfattning stod det klart, att grefven
genast i första ögonkastet ville låta henne känna afståndet
dem emellan. Vidare märkte hon, att den »nådige
grefven», såsom betjäningen kallade Ernfrid, var allt utom
nådigt stämd mot henne.

När frukosten var slutad, yttrade Ernfrid till Gabrielle:
»Kanske mamsell är god och följer min dotter ned till
hennes vårdarinna och sedan stiger upp i blå salongen. Jag
önskar där tala vid er.»

Ernfrid närmade sig dörren till blå salongen, men
hejdades af orden, »var beskedlig och följ fröken ned!» dem

Gabrielle yttrade till en af betjänterna.

Ernfrid svängde sig på klacken och betraktade Gabrielle,
som i detsamma böjde sig ned öfver Elvira, yttrande helt
vänligt: »Elvira skall gå in i sina rum, till fru Grönbeck,
och leka där, till dess jag återkommer.»

Hon kysste barnet, som slog armarna om hennes hals
och bad, att hon ej skulle dröja länge. Därpå gaf den lilla
en slängkyss åt fadern och hoppade ut ur matsalen.

»Nu är jag ledig för det samtal, herr grefven önskade»,
sade Gabrielle till Ernfrid.

Orörlig och med en min af den största förvåning såg
Ernfrid på henne, som alldeles icke tycktes hågad att låta
hans stolthet inverka på sig. Därefter tog han vägen till

blå salongen. Gabrielle följde honom.

Då Arthur sett dem försvinna bakom dörrgardinerna,
lämnade han matsalen. Med ett skälmaktigt leende på
läpparna, tänkte han.: »Nu kan man säga att det blir en strid
mellan bördens högmod och bildningens. Få se, hvilken af
dem segrar, min bror, representanten af fördomarnas och
de förgångna tidernas aristokratiska begrepp, eller hon,
liberalismens, frihetsidéernas, upplysningens barn! Den
förre styf, oböjlig, kall och bister som våldsmakten; den
andra glad, fri, okuflig och liflig som den sanna friheten.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssbob/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free