- Project Runeberg -  Börd och bildning /
144

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att Gud skall tycka om oss. Hvarför skulle han icke göra
det? Elvira har ju varit lydig och flitig.»

Under det barnet talade, sammandrogs Ernfrids ansikte ,
krampaktigt. Det var ett af de bittraste ögonblick i hans
lif. En häftig suck arbetade sig fram ur hans bröst. Han
tryckte flickan hastigt till sitt hjärta. Därefter sade han
med ovanligt mild röst: »Mitt barn, din mor har varit i
sjuk, och det är därför hon har gråtit. Öfver dig och mig
behöfver hon ej utgjuta tårar. Om Gud älskar någon så
är det säkert, att han älskar dig mest af oss alla. Gå
nu, min lilla flicka, till din bonne amie, hon skall bättre
än jag kunna säga dig, huru kär den Högste håller ett litet
skuldfritt barn.» Ernfrid kysste ömt sin dotter och släppte
henne ned på golfvet; därpå reste han sig, och räckte Lilie
handen, sägande: »Min vän, hvad Elvira nu sagt,
föranleder mig att bedja dig om ett samtal.»

»Pappa», utropade Elvira förskräckt, »var ej ond på
mamma!» — Flickan fattade om fadern, tilläggande:
»Lof-va, att ej vara elak mot mamma!»

Ett hotande moln flög öfver Ernfrids panna. »Brukar
jag då vara elak?» frågade han och lade handen på
barnets hufvud.

»Icke mot mig.»

»Gå till din lärarinna!» sade han och sköt Elvira ifrån
sig.

Lilie hade rest sig upp. Det stod att läsa i Ernfrids
ansikte, att han fordrade en ovillkorlig lydnad. Lilie var
icke af dem, som, då det gällde allvar, kunde sätta
motstånd emot en annans vilja. När de båda makarna
för-svunno genom dörren, kastade sig Elvira gråtande i
Gabrielles armar, utropande:

»Bonne amie, säg, om Elvira nu gjort illa?»

»Nej, mitt barn», svarade Gabrielle och kysste barnet;
under det hon sökte lugna dess upprörda känslor.

*



Då Ernfrid blifvit ensam med sin hustru i det lilla
gröna kabinettet, stängde han dörren i dubbelt lås, på det ej
någon skulle kunna störa dem. Lilie blef stående lutad
mot karmen af en stol.

Aldrig hade hennes man förefallit henne
fruktansvärdare än i detta ögonblick; aldrig förr hade hon känt en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free