152 (Börd och bildning)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gardinerna voro nedfällda i sjukrummet, och detta,
tilllika med höstdagen, som nalkades sitt slut, gjorde, att en
fullkomlig skymning rådde där. Sjuksköterskan satt i
rummet utanför, och prostinnan hade, vid underrättelsen
att fröken Harthon var hos prosten, skyndat att påtaga en
annan mössa, för att värdigt kunna mottaga den förnäma
gästen.

Valentin slumrade från sina plågor, blek och aftärd, en
hamn af sig själf.

Då Frigga stod på tröskeln, gjorde hon en rörelse med
handen åt prosten, och han blef stående där. Hon ensam
gick till sängen. Just som Frigga lutade sig öfver den,
öppnade Valentin ögonen: »Frigga!» stammade han.

»Valentin!» hviskade hon och sjönk ned på knä vid
hans säng, fattande en af hans händer. Ett lycksaligt,
ehuru matt leende gled öfver den sjukes läppar. Hon
sköt undan linningen på skjortärmen och pekade på
silf-ver armbandet.

Söndagen därpå lystes det alla tre gångerna för
öfver-ste Valentin Aurenius och fröken Frigga Harthon.
Samma dag om aftonen sammanvigde prosten sin nästan
döende son med den högborna och rika ägarinnan af
Ljungbro.

Frigga intog därefter sin plats vid makens sjukläger,
fast besluten att kämpa med döden om hans lif. Dagar
och veckor förgingo, och ännu låg Valentin på sitt
plågoläger ; ännu vågade ej läkaren gifva något Hopp, och ännu
kvarsatt vid hans sida, full af förtröstan till Gud, den
under pröfningen alltid starka Frigga.

»Barn, unna dig någon hvila!» brukade prosten säga
till henne; men då smålog hon vemodigt och sade: »För
mig finnes ej någon hvila, så länge utgången är oviss.»

»Du hoppas således alltjämt?» frågade prosten.

»Ja!» svarade Frigga med fasthet.

Han, som härskar öfver lif och död, hade också
förbarmande med henne, hvilken lefde endast för sin plikt och
äfven nu under dessa månader, då man dagligen väntade
att se Valentins lif utslockna, likväl bibehöll ett orubbligt

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/mssbob/0312.html

		Börd och bildning / 152 (1913) Author: Marie Sophie Schwartz Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|