- Project Runeberg -  En droppe negerblod : Kriminalhistoria /
5

(1919) [MARC] Author: Mark Twain
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skummande fallen vid S:t Anthony ned genom nio olika klimat
till det solstekta New Orleans.

Dawson’s Landing var en slavägarstad med en rik bygd
bakom sig, i vilken slavarbetet frambragte spannmål och
fläsk. Staden var sömnig, välmående och belåten. Den
var femtio år gammal och tillväxte långsamt — mycket
långsamt i själva verket, men ändå något.

Den främste medborgaren var York Leicester Driscoll,
omkring fyrtio år gammal, domhavande vid häradsrätten.
Han var mycket stolt över sina gamla Virginia-anor, vilkas
traditioner han uppehöll i sin gästfrihet och i sitt en smula
cirklade, ståtliga sätt. Han var nobel, rättrådig och
ädelmodig. Att vara en gentleman, en gentleman utan vank
eller fläck, var hans enda religion, och den var han alltid
trogen. Han var aktad, värderad och älskad av hela
samhället. Han var välbärgad, och hans förmögenhet tillväxte
alltjämt. Han och hans hustru voro nästan lyckliga, men
icke alldeles, ty de hade inga barn. Längtan efter denna
skatt, ett barn, hade vuxit starkare och starkare under det
åren gingo, men välsignelsen kom aldrig — och skulle aldrig
komma.

Hos detta par bodde domhavandens syster, änkefru
Rachel Pratt, och hon var också barnlös — barnlös och
sörjande däröver utan att kunna finna tröst. Båda kvinnorna
voro goda och alldagliga människor, som gjorde sin plikt
och hade sin belöning i rena samveten och samhällets
gillande. De voro presbyterianer, under det att domhavanden
var fritänkare.

Pembroke Howard, advokat och ungkarl, omkring fyrtio
år gammal, var en annan Virginiaädling med bevisad
härstamning från de Första Familjerna. Han var en nobel,
tapper, majestätisk gestalt, en gentleman enligt den
virginianska uppfattningens strängaste krav, en övertygad
presbyterian, en auktoritet i fråga om den samling av provinsens
hedersbegrepp som kallades »the code» och ständigt artigt
beredd att stå för sin sak om något hans ord eller någon
hans handling förefallit någon annan tvetydig eller misstänkt,
att förklara den för denne andre med vilket vapen denne
behagade välja, från en syl till en kanon. Han var mycket
populär bland folket och var domhavandens bäste vän.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mtedn/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free