- Project Runeberg -  En droppe negerblod : Kriminalhistoria /
138

(1919) [MARC] Author: Mark Twain
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet - Tjuguförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

etiketterna på de här sakerna i hela mitt liv. Här finnes
någon alldeles utomordentlig hemlighet inunder.»

Nu var han uttröttad, och hans uppfattning började
förslöas. Han sade, att han skulle sova sig till krafter och
sedan se, vad han kunde göra åt denna gåta. Han sov en
orolig och föga uppfriskande sömn en timme, så började
medvetandet återkomma, och nu reste han sig långsamt i sittande
ställning. »Vad i all världen var det jag drömde?» sade
han och försökte minnas det. »Vad var det för en dröm? Den
tycktes lösa den där gå — — —»

Han kom ned mitt på golvet med ett språng, utan att
fullborda meningen, sprang fram och skruvade upp ljuset
och fick fatt på sina »tryck». Han kastade ett enda hastigt
ögonkast på dem och utbrast:

»Så är det! Himmel, vilket avslöjande! Och under
tjugutre år har ingen människa ens misstänkt det!»

*


TJUGUFÖRSTA KAPITLET.



Han är värdelös på jordens yta; han
borde finnas inunder den, inspirerande
kålplantorna. — Ur
Pundhuvud-Wilsons tänkebok
.

1 april. — Detta är den dag, på
vilken vi erinras om, vad vi äro under
årets övriga trehundrasextiofyra. — Ur
Pundhuvud-Wilsons tänkebok
.

Wilson satte på sig tillräckligt med kläder för att kunna
arbeta och tog i med sin undersökning med ångan högt
uppe. Han var alldeles klarvaken. All känsla av trötthet
hade sopats bort under det stärkande och uppfriskande
intrycket av den stora och hoppgivande upptäckt, han gjort,
Han gjorde fina och noggranna reproduktioner av ett antal
av sina »tryck» och förstorade dem sedan i skalan tio till
en med sin förstoringsapparat. Han gjorde dessa förstoringar
på ark av vit kartong och lät varje enskild linje i den
förvirrade massan av snirklar och kurvor eller öglor, vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:04 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mtedn/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free