Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Om begreppet och betydelsen af det muntliga föredragets konst - Vårt eget instrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underbaraste af allt det underbara, hvarmed skapelsens herre
utrustat sin afbild i ofullkomlighetens värld, ett instrument,
hvars byggnad ännu ingen mensklig konst förmått ens
tillnärmelsevis efterhärma?
Detta tonverktyg, vårt eget instrument i ordets
egentligaste mening, är det menskliga röstverktyget.
Låtom oss nu i korthet skärskåda betydelsen af detta
instrument. Vid närmare iakttagelse visar sig, att hvarje
till en viss ålder hunnen, normalt utrustad menniska i själfva
verket talar tvenne med hvarandra visserligen innerligt
förbundna, men dock bestämdt skiljbara talspråk. Det ena af
dessa språk är ordets, det andra är känslo- eller
sinnelagstonernas språk. Utan tvifvel är det artikulerade språket,
ordens språk, det ojämförligt viktigaste bland alla menskliga
uttrycksmedel. Det är så viktigt, att man tycker det knappt
kunna öfverskattas, och dock gör man sig skyldig till en
sådan öfverdrift, så snart man förbiser, i hvilken hög grad
»makten öfver ordet» är beroende af makten öfver
känslotonen. Så t. ex. kan en linguist eller en ordboksförfattare
bättre än de flesta af sina samtida ega teoretisk kunskap i
ett visst språks ordförråd, ega grundliga insikter i språkets
historia, vara i stånd att med stor träffsäkerhet beteckna de
särskilda ordens betydelse i talspråket, definiera dess
synonymer i deras finaste skiftningar o. s. v. och dock sakna
makt öfver ordet i detta uttrycks egentliga mening, antingen
emedan han ej är i stånd att sammanställa språkets ord på
ett sådant sätt, att de hos den hörande eller läsande
framkalla dessa lifliga rörelser, denna inre, så att säga andliga
musik, som kännetecknar uppfattningen af all äkta poesi, af
hvarje kraftigt vädjande till våra känslor, begär eller vilja,
eller också emedan han ej är i stånd att under muntligt
föredrag belägga sina ordteckningar med de rätta tonfärgerna.
Sammanhanget mellan ordens och känslotonernas språk skulle
till en början kunna belysas genom följande exempel.
Språkljuden a eller o bildas därigenom, att den genom
röstbandens dallring frambragta rösttonen i munrummet och
genom dess förändrade ställning undergår vissa förändringar.
Men dessa båda språkljud kunna äfven begagnas såsom ord
eller interjektioner, uttryckande vissa känslotillstånd eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
