Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Röstens utbildning och vård - Ljudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omusikaliska eller en blandning af bådadera. Till de musikaliska
ljuden höra de rena sångtonerna, till hvilka äfven böra räknas
de vanliga vokalljuden, då dessa uttalas i och för sig, emedan
desamma endast beteckna vissa grundtoner jämte vissa
förstärkta öfvertoner i en viss tonförbindelse eller klang. En
del tongångar i menniskorösten såsom uttryck för vissa
särskildt harmoniska inre tillstånd, t. ex. beundran, stilla
fröjd o. s. v., är väsentligen af musikalisk natur. Till de
öfvervägande omusikaliska ljuden höra de tonlösa
konsonanterna samt en del af de ljud, som frambringas under vissa
häftiga sinnesrörelser, såsom vrede, skräck m. m. Till de
blandade ljuden höra orden, så vida de bestå af vokaler och
konsonanter, samt de flesta oartikulerade uttrycken för
sinnesrörelser. I språket ingå sålunda äfven musikaliska ljud eller
klangar.
Viktiga skilnader förefmnas dock mellan hvad vi kalla
sång- och taltoner, och denna olikhet består förnämligast
däri, att då den rena musikaliska tonen måste från början
till slut hållas i samma höjdläge och öfvergången till en annan
ton endast kan ske medelst en förut bestämd afsats eller
intervall, så glida däremot de i språket förekommande
taltonerna på mångfaldigt sätt uti hvarandra utan att dessa
öfvergångar äro bestämda af musikaliska intervaller. Då
emellertid menniskorösten endast med tillhjälp af musikaliska
toner förmår bilda flertalet af språkets ljud och
hufvudsakligen anlitar samma hjälpmedel för att för örat uttrycka icke
blott stafvelsernas inbördes förhållanden i ordet utan äfven
ordens logiska sammanhang i satsen och slutligen tonspråket
utgör det förnämsta uttrycksmedlet för menniskans
sinnelagslif, hennes känslor, begär, affekter och lidelser, så är det
tydligt, att menniskans sång- och talstämma väsentligen måste
ega samma egenskaper, samt att utvecklingen af dessa
egenskaper väsentligen måste försiggå enligt samma lagar, om
också den konstnärligt utvecklade sångstämman därjämte
erfordrar en särskild teknik, som icke ligger inom området
för denna framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
