Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Röstens utbildning och vård - Den utbildade menniskoröstens förnämsta egenskaper - Andningsformerna och deras inbördes företräden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmåga att frambringa en ren ton i öfverensstämmelse med
en musikaliskt ren ljudföreställning stranda på röstorganets
oförmåga att verka’på ett sådant sätt eller antaga en sådan
form, som motsvarar ljudföreställningens kraf. Under sådana
omständigheter kan en person med fint musiköra till sin
stora plåga och mot sin vilja höra sig själf frambringa orena
toner. Menniskoröstens, i synnerhet sångröstens, välljud beror
slutligen på en rent andlig faktor, nämligen tillvaron af sköna
och fint skiftande stämningar i personens sinnelag. Utan
denna förutsättning varder äfven den af naturen skönaste
röst föga annat än en ljudande malm eller en klingande
bjällra. Att utveckla menniskorösten till ett uttrycksmedel
för sådana stämningar är all röstutvecklings högsta, men
alltför ofta förbisedda ändamål. (Härom mera längre fram
vid frågan om röstens uttrycksfullhet.)
Röstens omfång, som mätes efter dess förmåga att
behärska ett visst antal högre och lägre toner, beror dels af
Struphufvudets naturliga form samt röstbandens längd, dels
och förnämligast af sammandragningsförmågan hos de muskler,
som reglera röstbandens spänningsgrad.
Röstens böjlighet beror slutligen på den ledighet och
noggrannhet, hvarmed de muskler, som reglera röstomfånget,
utföra sina rörelser.
För att emellertid kunna afgöra den viktiga frågan om
andningssättets inflytande på röstens egenskaper måste vi
först taga i närmare skärskådande de s. k. andningsformerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
