Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Röstens utbildning och vård - Andningsformerna och deras inbördes företräden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika delar af bröstrummet, som företrädesvis sättas i rörelse,
och då lungan är rymligast vid sin bas och afsmalnar mot
spetsen, så följer vidare, att andningen varder fullständigare
och luftförrådet större, i den mån lungans nedersta del
företrädesvis tages i anspråk vid andningen. I sammanhang
med dessa omständigheter urskiljer man trenne s. k.
andningsformer: bål- eller mellangärdsandningens sid- eller
refbensandningen samt nyckelbensandningen.
1) Bål- eller mellangärdsandningen består däri,
att underlifvet eller väggarna af buken (abdomen)
framskjutas under inandningen samt att muskelverksamheten
hufvudsakligen utföres af mellangärdet, hvilket utplattas eller
sjunker vid inandningen, då underlifvet framskjutes, och vid
utandningen, då bukväggarna dragas tillbaka, åter antager
sin uppåt hvälfda form. Det kännetecknande för denna
andningsform är, att bukväggarna framskjutas, medan
skuldrorna förblifva orörliga.
2) Sid- eller refbensandningen försiggår medelst
lägeförändring af de mellersta och nedre refbenen samt nedre
delen af bröstbenet. Refbensandningen försiggår sålunda
hufvudsakligen i bröstkorgens mellersta del, och
kännetecknande för densamma är, att medan de mellersta och nedre
refbenen sättas i rörelse, så förblifva de två öfversta
refbenen, men framför allt nyckelbenet orörliga.
3) Nyckelbensandningen försiggår vid bröstrummets
öfversta del och har fått sitt namn däraf, att nyckelbenet
under inandningen upplyftes jämte det eller de öfversta
refbenen samt öfre delen af bröstbenet, hvilket är
kännetecknande för detta andningssätt. Under en mera ansträngd
nyckelbensandning deltaga äfven skuldrorna, halskotorna och
hufvudskålen i de öfversta refbenens rörelser.
Dessa trenne grundformer af andning kunna naturligtvis
förbinda sig med eller kanske hellre efterträda hvarandra.
Detta gäller förnämligast om refbensandningen, som kan
förbinda sig antingen med nyckelbens- eller
mellangärdsandningen. Härvid är att märka, att hvarje djup
mellangärdsandning kan sluta med eller öfvergå uti en refbensandning,
liksom en öfverdrifvet stark refbensandning oftast slutar med
en nyckelbensandning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
