Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Röstens utbildning och vård - Röstens utbildning med hänsyn till förutsättningarna för röstbandens verksamhet (det vibratoriska elementet). Öfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ny explosion inträffar. Detta fel, som gör tonen hård och
»träaktig», skulle kunna kallas röstspringans »anslags-» eller
»ansättningsvägran», »stopp».
3:o) Röstbanden mötas i samma ögonblick de träffas
af luftströmmen och utan att sammanpressas mera, än
nödvändigt är. Här förefinnes sålunda hvarken någon
glappning eller något sådant hinder som vid n:r 2 att genombryta,
och tonen kan följaktligen blifva ren och mjuk. Denna
egenskap skulle kunna kallas röstspringans »anslagsvillighet»,
»känslighet».
En ton kan slutas på fyra sätt:
1:o) Röstspringan öppnar sig plötsligt och innan
utandningsakten upphört. Tonen kommer härigenom att åtföljas
af en hörbar fräsning eller susning.
2:o) Röstbanden sammanpressas plötsligt, hvarigenom
tonen afbrytes med ett ljud, liknande det, då korken drages
ur en flaska. Tonen »fastnar i halsen».
3:o) Utandningsakten upphör, medan röstbanden ännu
befinna sig nära hvarandra eller i vibrationsläget. Tonen
blir härigenom oafslutad (och förlorar äfven i fyllighet, emedan
fullständig resonans ej kommer till stånd).
4:o) Röstspringan öppnas i samma ögonblick
Utandningsakten upphör. Detta är det riktiga sättet för tonens afslutning.
De öfningar, som åsyfta utvecklingen af det vibratoriska
elementet, hafva ett fyrfaldigt ändamål: att öka styrkan af
de toner, som ligga inom röstomfånget, att underlätta
skiftningarna i deras klangfärg, att inom vissa gränser utveckla
röstomfånget samt att i allmänhet gifva åt Struphufvudets
muskler ökad styrka och smidighet. Dessa öfningar
förutsätta emellertid en tydlig insikt i läran om registren och den
s. k. registermekanismen.
Registren och deras indelning.[1]
Medelst laryngoskopet eller strupspegeln – denna den berömde
sångläraren Garcias uppfinning, som hulpit till att sprida så mycket ljus öfver
struphufvudets verksamhetssätt – har man bevisat, att icke alla toner, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
