- Project Runeberg -  Det muntliga föredragets konst /
140

(1890) Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Röstens utbildning och vård - Röstens utbildning med hänsyn till resonans- och artikulationselementen. Öfningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

luftströmmen måste passera genom näsrummet, blir tonen nasal. Om
sålunda gomseglet på grund af oriktig form, muskelslapphet
eller sjukdom ej kan fullständigt göra sin tjänst eller, med
andra ord, ej kan på tillbörligt sätt upplyftas mot svalgets
bakre vägg, så måste följaktligen så väl sång- som taltonen
blifva nasal, och därför har man rätt att säga, att en
per-son, hos hvilken ett sådant fel förefinnes, både talar och
sjunger i näsan. Härvid bör anmärkas, att uttrycket »tala
i näsan» ofta i dagligt tal betyder raka motsatsen af hvad
orden innebära eller att en person ej kan frambringa vissa
nasalljud, t. ex. m och n – utan säger babba, däsa. i
st. f. mamma, näsa – emedan näskanalen, t. ex. på grund
af snufva, är tilltäppt eller luftströmmen, af annat skäl ej:
kan passera näskanalen. En person i detta tillstånd kan
följaktligen icke tala i näsan, om därmed menas detsamma
som frambringa nasalljud. Härvid måste man dock erinra
om den viktiga omständigheten, att det upplyftade
gomseglet äfven i normalt tillstånd aldrig sluter sig så tätt intill
svalget, att icke en del af luftströmmen tränger fram till
näsrummet och härstädes förorsakar en samdallring, som
betydligt bidrager att förstärka de vokala ljudens fyllighet
och välklang. Kan denna samdallring ej komma till stånd
på grund af de bakre näsöppningarnas tilltäppning, t. ex.
under stark katarr, så blir rösttonen i sin helhet dof och
klanglös, hvilken omständighet måhända lika mycket som
oförmågan att under sådana förhållanden uttala m, n o. s. v.
gifvit upphof till den i detta fall oriktiga benämningen »tala
i näsan».

Ur musikalisk synpunkt kan näsresonansens inflytande
på tonens klangfärg förklaras sålunda, att resonansen i
näsrummet förstärker de i hvarje af menniskoröstens toner
ingående högre öfvertonerna, emedan näsmusslornas egentoner
äro mycket höga. Man har nämligen beräknat, att
egentonen för den nederst belägna näsmusslan, skulle vara ciss"",
för den mellersta, som är något kortare, d"" samt för den
öfversta och kortaste e’"". Hvarhelst någon af dessa toner
ingår; i den af struphufvudet frambragta grundtonen, blir
denna till sin klangfärg under normala förhållanden mera
gäll eller »briljant». En af förklaringsgrunderna till det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free