- Project Runeberg -  Det muntliga föredragets konst /
157

(1890) Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om högsvenskt språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att med uppmärksamhet följa och vaka öfver deras
utveckling i den rätta riktningen. Å andra sidan åligger det
de uppfostrande makterna inom hem och skola att sörja
för, att den uppväxande ungdomen måtte så fullständigt som
möjligt tillegna sig och förvärfva herradöme öfver
högsvenskans ljudskatter.

Nu uppstår emellertid frågan: Skola då bygdemålen
dömas till undergång? Äro icke dessa den stora massans
modersmål? Skulle det uppväxande släktet å skilda orter
afvänjas från hvar sitt modersmål och lära sig tala ett språk,
som strängt taget icke är deras, utan de s. k. högre bildade
klassernas språk?

Vi svara: detta sker faktiskt i våra skolor, där
läroböckerna äro författade på litteraturspråket och lärarne
åtminstone sträfva att i sitt tal använda dess ljud. Men
bygdemålens utrotande är ingalunda nödvändigt, icke heller
nyttigt. Ur bygdemålet kan så småningom uppväxa en
egen litteratur, som afspeglar folklynnets skiftningar och
bidrager att göra det nationela innehållet rikare, mera
mångskiftande och så att säga fullständigare organiseradt. Äfven
ur rent språklig synpunkt torde det egentliga litteraturspråket
ännu hafva mycket att hemta och lära af bygdemålens
ordförråd och vändningar m. m. Må därför en hvar behålla
och tala sitt bygdemål så rent och riktigt sorn möjligt, men
må han därjämte lära sig att lika fullständigt blifva herre
öfver hela folkets gemensamma egendom, dess litteraturspråk.
Men hvarför? Hvartill skall det tjäna, att alla lära sig tala
samma språk?

Vi skola till en början besvara denna fråga med en
annan: Hvartill tjänar det att ega ett samhälle? Hvarför
kan icke hvarje kommun bestå i och för sig, lefva sitt eget
lif utan samband med Öfriga kommuner inom samma land?
Jo, måste man svara, emedan samhället i stort, statssamhället,
gifver individen större styrka och trygghet utåt och förhjälper
honom inåt till fördelar och hjälpmedel, utan hvilka han ej
vore i stånd att lefva, än mindre utveckla sig som en
kultur-menniska. Huru skulle det gå med civilisationen, om en
hvar enskild person skulle nödgas att liksom i samhällets
barndom ensam ombesörja alla meddelanden till aflägsna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free