Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om förhållandet mellan högsvenskans och de svenska bygdemålens ljud var de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här ligger dock en anmärkning nära till hands. Icke
alltid kan en till innebörden kraftig tanke uttryckas med ord,
behärskade af kraftiga konsonantljud. Det finns också en viss
poetisk riktning, som försmår de målande ljudens hjälpmedel,
liksom man från och till påträffar en målareskola eller ett
målerisätt, som ger åt färgen en underordnad betydelse.
Men liksom ingen målare af första ordningen saknat
färgsinne, lika litet har någon skald af första ordningen saknat
språkljudssinne. Poesi utan ljudsinne och måleri utan färgsinne
likna den platoniska kärleken. Den kan vara både ädel,
djup och beundransvärd, men äkta kärlek är den icke. En
skön själ kan bo i en eländig kropp, men af denna komposition
varder aldrig en skön menniska. Å andra sidan finns det en
skenpoesi, där språksljudseffekten är det väsentliga, såsom
t. ex. hos åtskilliga af våra tegnerider, liksom det finns ett
målningssätt med färgeffekter utan konstnärligt innehåll eller
en musik, i hvilken de öronkittlande eller öronsmekande
tonföljderna äro det förnämsta eller det enda. Dylika alster
äro att jämföra med en skön kropp utan ande och stå i
samma förhållande till äkta konstskapelser som dockan i
perukmakarefönstret till ett klassiskt konstverk i marmor.
Men där skalden måste uttrycka sin tanke eller stämning
utan att språket räcker honom ljudens konstnärligt valda
hjälpmedel, där återstår honom dock att välja och
sammanställa orden på ett sådant sätt, att de i åhörarens eller
läsarens själ genom sin innebörd väcka den bild och den
stämning, han åsyftar, men intrycket af en sådan
ordsammanställning kan väsentligen underlättas genom betoningen och
rytmen, hvarför ett sådant uttryckssätt ställer ännu högre
fordringar på föredraget, just emedan detta nu saknar de
målande språkljudens hjälpmedel.
Af det ofvan sagda kunna nu följande slutsatser dragas:
1:o) På grund af konsonantljudens genomgripande
betydelse ur den språkliga tydlighetens, skönhetens och
uttrycksfullhetens synpunkter måste deras uttal på det
sorgfälligaste vårdas så väl i tal som sång.
I sammanhang med frågan om konsonanternas betydelse
särskildt ur uttrycksfullhetens synpunkt erinra vi om det
förvända i det sångsätt, som mer eller mindre omedvetet synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
