- Project Runeberg -  Det muntliga föredragets konst /
221

(1890) Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om klang-r och skorr-r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gällande icke blott i den berömvärda hushållsaktighetens
utan äfven i lättjans och vårdslöshetens tjänst, blifvit inom
vidsträckta gränser undanträngdt af ställföreträdare, hvilkas
frambringande tager i anspråk en mindre grad af
ljudbildningskraft (artikulationsenergi). Den förnämste af dessa
ställföreträdare är det ljud, som frambringas med dallrande
tungspene eller medelst en samverkan mellan tungroten och
gomseglet. Lika litet ur språkhistorisk som ur ljudvärdets
synpunkt torde dessa båda ljud böra anses såsom lika berättigade.
I Sverige är tungryggs- eller skorr-r inskränkt
hufvudsakligen till de s. k. eröfrade provinserna och södra delen af
Kalmar län, hvarjämte en form af detsamma påträffas i
Vestergötland jämte tungspets-r. Tungspets-r finns dock i norra
Halland samt äfven i nordöstra Skåne.[1] I Norge liksom på
Island torde det senare ursprungliga ljudet vara-nästan
allena-härskande. I Danmark påträffa vi åter tungryggs-r i betydlig
utsträckning, och torde det vara allenahärskande i
hufvudstaden. Bornholmaren använder dock tungspets-r, och samma
r-ljud lär förekomma på Jylland.[2] I Tyskland griper
tung-ryggs-r likaledes omkring sig särskildt i de större städerna
med deras i allmänhet vårdslösa uttal, hvilket särskildt i
Berlin och Wien är för att tala med Ellis både »bad» och
»disagreable».[3] Tungryggs-r har emellertid i Tyskland ej
erhållit något grammatiskt berättigande, och mot detsamma
ställes fortfarande tungspets-r eller det s. k. Biihnen-r såsom
mönstergilt. [4] I Sydtyskland och Mecklenburg samt bland
den tysktalande befolkningen i Estland, Livland och Kurland
är tungspets-r regel eller i språkligt hänseende, såsom det
heter, medfödt. I Frankrike höres nu skorr-r, tungrots-r
eller r grasseyé, icke blott i Marseille, där det är typiskt,
utan äfven i parisarens hvardagsspråk. För vårdadt franskt
uttal, sådant det förekommer på Théâtre Frangais, är dock


[1]
Jfr Kock, Om svenskans behandling af ljudförbindelsen iu ock om
fornsvenskans l-ljud, i Nyare bidrag till kännedom om de svenska
landsmålen etc. II 12 (1883 A), s. 12.
[2]
Jfr Kock, anf. st. s. 12.
[3]
Jfr Ellis, Essentials of Phonetics, London 1848, s. 114.
[4]
Jfr Victor, Elemente der Phonetik, Heilbronn 1884, s- IO3 o. följ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free