Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Stottring (stamning i vanlig svensk bemärkelse) - -- Skilnaden mellan stottring och ljudmissbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skilnaden mellan stottring och ljudmissbildning.
Det svåra, ofta alltför litet uppmärksammade uttalsfel,
vi kalla stottring, företer en mycket olikartad utbredning
bland jordens folk, en olikhet, som tycks hafva sin grund
i både klimatiska och språkliga förhållanden m. m. Sålunda
t. ex. förekommer stottringen jämförelsevis obetydligt i den
heta zonen, mindre ofta uti Italien än i Frankrike och
Tyskland. I Tyskland, där dock ingen officiel stottringsstatistik
lär finnas, beräknas de stottrandes antal till ungefär 2 på
1,000, i Österrike-Ungarn till blott 1/2 på 1,000. I England
uppgifver Hunt antalet till 3 på 1,000, andra författare åter
till blott 1 1/2 på 1,000. I Frankrike däremot, hvarest
militärstatistiken uppmärksammat äfven denna orsak till oduglighet
för militärtjänst, har man kommit till det resultat, att antalet
skulle utgöra 6–7 på 1,000, så att med stöd af denna
beräkning antalet manliga stottrande i Frankrike år 1869
angifvits till icke mindre än 116,288, hvaremot antalet kvinliga
stottrare enligt antagen procentberäkning skulle uppgått till
endast 11,628 eller tillsammans 127,916. Detta onda lär
emellertid under de senare åren tilltagit i likhet med så
många andra nervösa lidanden i Frankrike. Med en liknande
utgångspunkt, det militär-statistiska undersökningsmaterialet,
har man slutligen uti Italien kommit till det resultat, att
antalet stottrande därstädes 1884 skulle hafva uppgått till
endast 0,57 på 1,000. I prof. Keys förtjänstfulla arbete
Redogörelse för den hygieniska undersökningen, bilaga till
läroverkskomiténs af 1884 betänkande, uppgifves (s. 162), att
antalet af svårare stottringsfall inom de allmänna läroverken
i Sverige skulle vara jämförelsevis mycket ringa, hvilket
äfven öfverensstämmer med vår personliga erfarenhet. Skulle
man åter vilja företaga en liknande undersökning med hänsyn
till våra folkskolor, så torde förhållandena helt visst icke te sig
lika gynsamt, emedan erfarenheten vittnar om, att stottringen
är vida mera utbredd inom de samhällsklasser, som lefva
under mindre gynsamma hygieniska förhållanden, än inom
de öfriga. En noggrannare undersökning af det ondas
utbredning i vårt land skulle emellertid ur flere synpunkter
vara af stort intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
