Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - -- Stottringens rationela botningsmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en dylik belysning kanske för många läsare svårfattliga satser
om stottring och stottringens botningsmetod, till hvilken vi
här, pä grund af vårt arbetes plan, för tillfället måste inskränka
oss. Dessa satser äro följande.
Stottringen framträder under ett oregelbundet och af
vilja eller afsikt okontrolleradt tillstånd – oregelbundna
rörelser, omväxlande med ett lika oregelbundet momentant
frambrytande tillstånd af förlamning eller stelkramp i
mundelarnas, Struphufvudets och andningsapparatens
muskelsystem.
Af dessa trenne system intager andningsapparaten utan
tvifvel det främsta rummet, emedan den representerar det
motoriska elementet och ur denna synpunkt utgör
förutsättningen för att struphufvudsapparaten skall kunna frambringa
ton och artikulationsapparaten artikuleradt ljud. Å andra
sidan vittnar erfarenheten, att ett riktigt andningssätt kan i
väsentlig mån minska eller förebygga stottringen. Därnäst
i ordningen måste vikten läggas på struphufvudsorganismen,
emedan erfarenheten visar, att röstbandsmekanismen uti
tonande läge, t. ex. under sång, likaledes utgör ett kraftigt
medel till stottringens tillfälliga förebyggande. Men uti
intetdera af dessa system i och för sig kan stottringens
upphof sökas, emedan de hos stottraren i regeln äro fullt
normalt byggda i anatomiskt hänseende och därjämte kunna
under vissa mellantider på ett likaledes normalt sätt utföra
sina fysiologiska funktioner. Alla tre systemen stå dessutom
såsom faktorer i talverksamheten uti ett så innerligt förhållande
till hvarandra medelst gemensamma eller med hvarandra
förbundna, uti alla organens substanser sig utbredande
nervförgreningar, som väsentligen förmedla deras funktioner, att
intetdera, lösryckt från de öfriga, kan tagas till utgångspunkt
för betraktelsen, när frågan gäller tal verksamheten.
På hvilken punkt är då stottringens egentliga orsak
att söka? Närmast i det abnorma sätt, hvarpå de olika
systemens mekanismer tillfälligtvis träda i förhållande till
hvarandra under talandet. När t. ex. stottraren yid försöket
att uttala ordet apotekare framstöter p p p p ..., så möter
han icke något hinder vid p-ljudet, hvilket han tvärt om
flerfaldiga gånger upprepar, utan vid försöket att öfvergå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
