- Project Runeberg -  Det muntliga föredragets konst /
361

(1890) Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - -- Stottringens rationela botningsmetod - Andra framsägningsfel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fäst alltid uppmärksamheten hufvudsakligen på ordets
vokalljud, underordna det konsonantiska elementet under det
vokaliska eller sök att så lätt och ledigt, som ljudlagarna
medgifva, komma öfver från konsonant- till vokalljud.


Ansätt aldrig rösten i skrikton, titan tala helst lågt
både med hänsyn till röstläge och röststyrka, emedan
härigenom en alltför stark sammanpressning af talverktygets
muskler lättast undvikes. Men låt dock rösten ej blifva så
djup, att den förefaller onaturlig, ej heller så låg, att den
tilltalade nödgas fråga: huru var det?


Tillämpa sorgfälligt de naturliga betoningslagarna och
glid framför allt lätt och ledigt öfver de obetonade
hjälporden med begreppsordens betonade vokaler stadigt i sikte.


Under sång är stottraren, såsom ofvan är nämdt,
vanligen i stånd att utan hinder uttala sångtexten, emedan
sången förutsätter en mera regelbunden andningsverksamhet
och hindrar röstbåndens alltför starka sammanpressning.
Sången är ett förträffligt medel till stärkande af
röstapparatens muskler, men intet botemedel mot stottring.
Erfarenheten vittnar nämligen om, att framstående sångare och
sånglärare, som ända in i ålderdomens dagar förstått
bibehålla herraväldet öfver både sångstämma och sångtext, dock
aldrig kunnat frigöra sig från stottring under vanligt talande.

Andra framsägningsfel.

Till dessa höra i första rummet de båda motsatta felen
släpning eller knekning (tysk. Gaxen 1. Staxen, fr. anonnement)
samt brådstörtning eller störtning och tumling (lat. tumultus
sermonis, tysk. Poltern 1. Brudeln, Stolpern, fr. bredouillement).

Knekningen består däruti, att personen framsäger ord
och satser icke blott i en onaturligt långsam utan äfven uti en
i andra hänseenden felaktig rytm, hvilket förnämligast beror
därpå, att han uttänjer vokalljuden, icke blott de betonade
utan stundom äfven de obetonade, på ett sätt, som strider
mot ljudens tillbörliga uttalstid och äfven medför ändringar
i deras kvalitet, hvartill slutligen kommer ett uraktlåtande
af ordens men framför allt satsdelarnas normala betoning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free