Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I nämda arbeten har han lyckligen emanciperat sig
från de dansmessiga melodierna, som han i Robert
ännu trott sig behöfva; men deremot har han al-
drig vågat bryta med koloraturarian, de cadencerade
slutfallen i arier och duetter o. s. v., hvilka ifrån
det allvarsamma historiska området försätta oss till
den moderna italienska fioritur-operan, som här är
fullkomligt främmande. Samma svaghet har förledt
honom till detta sopranernas och tenorernas uppja-
gande till en onaturlig höjd, och med detsamma till
den esthetiska verkningens uppoffrande för den sin liga
effekten. Här var Webers stränga philippica på sin
plats. I kommande tider skall detta förhållande visa
sin menlighet, ty medan de dramatiska partierna
bibehalla sig, skall koloraturen med tiden föråldras.
Operan, som nyligen gifvits ett par gånger,
hvarvid fru Stenhammar med fortjent bifall upp-
trädt sasom Valentine, har nu åter förekommit med
m:ll Hebbe för första gången i nämda parti.
M:ll Hebbes framställning är ej blott en skön
idyll; hennes bild af Valentine utvecklar sig uti
dramatisk stegring i raska, markerade drag. An-
språkslös och enkel uppträder den unga flickan i
början (andra akten); endast den fästa hållningen,
den lågande blicken röja den slumrande kraft, som
skall förädlas af kärlekens ljufhet och härdas af
dess smärta.
I tredje akten finna vi Valentine omhvärfd af
stormar; känslan af det annalkande olycksödet har
drifvit henne ut i natt och mörker, men ännu vack-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
