Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta uppfattningssätt är det som gifvit Meyer-
beer makten i den moderna operaverlden.
En synnerlig styrka har han i karaktersstyc-
ken utaf ovanligare kolorit, både i finare och i syn-
nerhet i mera grotesk stil. Andra akten innehåller
många vackra och originella drag af hans finare
pensel, t. ex. den indiska berceusen med sin
egendomligt tropiska färg, äfvensom septetten och
finalet. 1 fjerde akten förekommer mera den gro-
teska stilen,,, såsom den originella braminmarschen
med sina nakna harmonier, men desto kraftigare ryth-
mer, och öfverbraminens högtidliga sång: en indisk
messa, såsom man i Paris benämt denna scen.
Märkliga äro här ock balletterna och ensemblerna,
Vascos och Neluskos arier, m. m. hvari finnas mån-
ga tina drag, livilka likväl ofta mindre bemärkas.
Det berömda preludiet i sista akten hör äfven hit;
dock erfordras för dess rätta verkan det stora an-
tal stränginstrumenter, hvarpå det beräknats.
En egen gäfva hade Meyerbeer ock i uppen-
barelsen af dämonismen — naturens skuggsidor, af-
grundens fantomer, i alla de dunkla färger, som en
glödande fantasi förmår skapa. Afven här är han
realist. Beethoven var stor i sådane skildringar,
men på ett mera idealt område, och man kunde säga
att denne mästare afslöjade dämonismens väsende,
n
Meyerbeer dess kostym. Afven Afrikanskan upp-
visar sädana ställen, hvaribland åtskilligt i Nelus-
MusiJc och Theater. b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
