Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ole Bull
Åfven i tonkonsten finnes ett kälkborgerligt och,
såsom dess motsats, ett excentriskt element; mellan
båda ligger klassiciteten. Det förra eger klassici—
%
tetens formbundenhet, men har stelnat deri och
saknar dess ande; det senare har uppfångat en
lefvande fläkt af dess ande, men förmår ej gjuta
den i samma rena symmetriska former. Den kälk—
borgerliga musiken vinner aktning, men väcker sällan
intresse; den excentriska möter oftast en skarp
opposition och anfäktas än af rigorismen, än af af-
unden; men med den kraft, som dess inneboende
ande förlänar den, bryter den sig en väg genom
alla hinder och eröfrar varma, om än stundom öfver-
gående sympathier.
Det var Beethoven, som proklamerade subjek-
tiviteten i musiken, och hvars kolossala snille gaf
den denna oerhörda makt, som blef afgörande för
tonkonstens framtida riktning. Han framställer ej
fordom genomlefda själstillstånd, återspeglade i
objektivt lugn; det är det närvarande ögonblickets
smärtor och fröjder, som flamma i hans toner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
