Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musjikerna - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ma-arja!»
»Nu kommer Kirjak,» sade gubben, »när man
talar om trollen, stå de i förstugan.»
Alla sutto tysta. Efter en stund hördes åter
samma rop, ihållande och doft, som om det kommit
från jordens innandöme:
»Ma-arja!»
Marja, den äldre svägerskan, bleknade och smög
sig in i spiselvrån; det var egendomligt att se hur
den axelbreda, kraftfulla kvinnans ansikte förvreds
af fruktan. Hennes dotter, den lilla flickan med det
slöa, frånvarande uttrycket, började gråta bittert.
»Men hvad går det åt dig?» ropade Tekla, som
var en vacker kvinna, äfven hon kraftfullt byggd
med breda skuldror. »Var inte rädd, han kan väl
inte slå ihjäl dig heller!»
Af gumman fick Nikolai veta, att Marja ej
vågade bo i skogen tillsammans med Kirjak, och att
han så snart han blef drucken kom till henne och
förde oljud och slog henne utan förbarmande.
»Ma-arja!» nu var den ropande alldeles utanför
dörren.
»För Kristi skull, haf förbarmande!» snyftade
Marja. Hon flämtade, som om någon doppat ned
henne i iskallt vatten. »Haf förbarmande!...»
Alla barnen i stugan gräto, Sascha satt och såg
på dem och började också gråta. Man hörde den
drucknes stönande utanför dörren, och in i stugan
trädde en högrest, svartskäggig man, klädd i
skinnmössa; han såg förskräcklig ut i det matta
lampskenet, som ej fullt belyste hans ansikte. Det var
Kirjak. Han gick fram till hustrun, höjde armen
och slog till henne i ansiktet med knytnäfven; hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
