- Project Runeberg -  Musjikerna med flera berättelser /
79

(1897) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Elin Schosty
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ STEPPEN. 79

Dörren knarrade och på tröskeln visade sig en
liten jude med stor örnnäsa och rödt, knollrigt
hår-Han var klädd i korta trikåbyxor, en kort, mycket
nött röck, med afrundade skört och korta ärmar;
hela denna kostym gjorde att han själf såg liten och
afstubbad ut — som en plockad fågel. Detta var
Salomon, Moisej Moiseitsch’s broder. Utan att säga
ett ord och utan att hälsa gick han fram till vagnen
med ett underligt leende på läpparna.

»Ivan Ivanytsch och fader Christofer ha kommit,»
sade Moisej Moiseitsch med en ton, som om han
fruktat att brodern icke skulle tro honom. »Det är
något riktigt ovanligt att få sådant främmande! Akta
nu sakerna, Salomon! Kom ihåg att det är fina gäster!»

En stund därefter sutto Kusmitschoff, fader
Chri-stofor och Jegoruschka kring det gamla ekbordet i
det stora, mörka rummet. Utom detta bord funnos
inga andra möbler i rummet än en bred soffa med
trasigt öfverdrag och tre stolar, som knappt
förtjänade att kallas möbler; de allt för mycket
bakåt-lutande karmarna gåfvo dem mer likhet med
barnkalkar. Det var omöjligt att utforska hvarför snickaren
gjort stolskarmarna så sluttande, och man skulle
nästan kunna tro, att det varit någon stark karl,
som velat pröfva sin styrka på stolarna och böjt
karmarna tillbaka, och att han sedan velat reparera
skadan, men i stället böjt dem ännu mer. Rummet
var mörkt och dystert. Väggarna voro grå, och
taket nedrökt; på golfvet funnos en mängd stora
sprickor, och djupa hål gapade här och där; hur de
uppkommit var obegripligt, om icke samma starka
karl, som böjt stolsryggarna, stött hål i golfvet med
sina stöfvelklackar. Hvarken på väggarna eller i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:34:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/musjiker/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free