Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
l’Ä STEPPEN.
På stranden stodo några ämbar; skuggorna från dem
föllo ej på marken utan ned i vattnet, där de ej
voro till den ringaste nytta; i skuggan under lassen
var det hett och kvaft. Vattnet återspeglade den
blå himlen och lockade förföriskt.
Forkarlen Stepka var nu ensam föremål för
Jegoruschkas uppmärksamhet; det var en adertonårig
yngling från Lill-Ryssland, klädd i en lång blus
utan gördel och vida byxor, som fladdrade kring
honom då han gick. Han klädde hastigt af sig och
hoppade ned i vattnet. Två gånger dök han ned,
simmade sedan på rygg och slöt ögonen af välbehag.
Än smålog han som om han hade mycket roligt, än
grimaserade han som om någon kittlade honom eller
gjorde honom illa.
Under kvalmiga dagar, då man ingenstädes kan
finna skydd mot hettan, verka vattenskvalp och
badande människors frustanden som en ljuflig musik.
Dymoff och Kirjocha stodo och sågo på Stepka, klädde
skyndsamt af sig och hoppade ned i vattnet under
högljudt skratt. Öfver den stilla, lugna floden ljödo
de badandes rop, skratt och flåsanden. Kirjocha
hostade, skrattade och skrek som om han hållit på
att drunkna, och Dymoff grep efter honom och
försökte att få tag i hans fot.
»Tag fast honom! Håll kvar honom!» skrek han.
Kirjocha skrattade och jublade, men uttrycket i
hans ansikte var alldeles detsamma som då han var
på land: dumt och slött som om någon hade smugit
sig på honom bakifrån och slagit till honom med en
yxa i hufvudet. Jegoruschka klädde också af sig,
sprang upp på en liten höjd vid stranden och
hoppade i vattnet. Han dök djupt ned, men nådde ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
