- Project Runeberg -  Musjikerna med flera berättelser /
133

(1897) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Elin Schosty
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pà steppen. 133

dock ej lyckas honom; han kände det så som om han
själf aldrig skulle komma att dö...

Pantelei, som kunde vänta att döden skulle
komma när som helst, gick nere på vägen försjunken
i tankar.

»Ja, Herre Gud...» mumlade han. »Maksim
Nikolaitsch skickade sin gosse till skolan... Det
finns inte någon högre läroanstalt i Slawjanosserbsk ...
Nej, det är fullkomligt säkert. Men det är en snäll
gosse... När han blir stor skall han hjälpa sin far.
Du är liten nu Jegoruschka, men när du blir stor
skall du försörja far och mor. Så är Guds vilja.. .
Hedra din fader och din moder ... Jag har också
haft barn, men de blefvo innebrända... Både hustru
och barn brunno inne . .. Det var under
trettondags-natten, som stugan brann ner ... Jag var inte hemma,
jag hade rest till Orel.. . till Orel... Marja hade
sprungit ut, men då hon kom ihåg att barnen lågo
och sofvo i stugan, sprang hon tillbaka och brann
inne med dem ... Ja ... Dagen därpå fanns det bara
några benknotor kvar af dem ...»

Vid midnatt sutto Jegoruschka och formännen
åter omkring en liten eld. Kirjocha och Yasja gingo
efter vatten; de försvunno i mörkret, men man hörde
länge hur ämbaret gnisslade och hur de pratade.
Det tycktes vara långt till källan. Eldskenet kastade
stora ljusfläckar på marken rundt omkring; när
man en stund sett in i elden och sedan blickade
ut öfver steppen tycktes den ligga insvept i ett
ogenomträngligt mörker, fastän det var månljust.
Eormännen hade eldskenet i ögonen och sågo endast
en liten del af vägen; lassen och hästarna framträdde
i mörkret som otydliga bergskonturer. Omkring tjugu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:34:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/musjiker/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free