Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på steppen.
14.1
hört. Jegoruschka gick ut på den smutsiga gården,
huttrande i sina våta kläder, och lyssnade till
stillheten. Ett litet fähus med vasstak föll honom i
ögonen. Han tittade in genom den halföppna dörren,
gick in och satte sig i ett mörkt hörn vid en
gödselhög.
I hans tunga hufvud kretsade tankarna utan
sammanhang; han var torr i munnen och kände ännu
den obehagliga ärgsmaken. Han såg på sin hatt,
plockade på påfågelsfjädern och kom ihåg när han
var ute med sin mor och köpte hatten, stack ned
handen i fickan och fick tag i någonting klibbigt,
som såg ut som brunt kitt. Hur hade det kommit
ned i hans ficka? Han funderade, luktade på det:
det luktade honung. Aha, det var judinnans
pepparkaka! Hvad den hade blifvit upplöst och
fördärfvad!
Jegoruschka såg på sin röck. Den var grå med
stora benknappar. Hans nya, fina kläder hängde
där hemma, ej i första rummet, utan i sängkammaren
bredvid mammas klädningar; sina bästa kläder fick
han endast begagna vid högtidliga tillfällen. Nar
han en stund suttit och sett på sig själf och rocken,
greps han af medlidande, tänkte på att de båda voro
utkastade i världen vind för våg och att de troligen
aldrig mer skulle komma hem — och han började
snyfta så häftigt att han nästan stötte hufvudet mot
gödselhögen ...
En stor, hvit hund, genomvåt af regnet och
med håret hoptofvadt i hufvudet som om han haft
papiljotter, kom in i fähuset, ställde sig framför
Jegoruschka och betraktade honom nyfiket. Han tänkte
tydligen: skall jag skälla eller inte? Han beslöt
Tschechoff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
