Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i4f»
pa steppen.
»Förut frös jag, men nu . .. nu är jag het. Jag
har ondt i hela kroppen ...»
Ivan Ivanytsch gick fram till soffan, lade handen
på Jegoruschkas hufvud och vände med en orolig
uppsyn tillbaka till bordet.
»Kläd af dig och lägg dig!...» sade fader
Chri-stofor. »Du behöfver sofva ut.»
Han hjälpte Jegoruschka att kläda af sig, gaf
honom en kudde, bredde ett täcke öfver honom och
ofvanpå täcket lade han Ivan Ivanytsch’s röck; sedan
gick han på tå bort till bordet och satte sig.
Jegoruschka slöt ögonen, och genast tyckte han att
han icke var kvar i rummet utan satt vid elden ute
på steppen; Emeljan svängde med händerna, och
Dymoff låg på magen och såg hatfullt på Jegoruschka
med sina blodsprängda ögon.
»Slå honom! Slå honom!» skrek Jegoruschka.
»Han yrar!» hviskade fader Christofor.
»Så ledsamt!» suckade Ivan Ivanytsch.
»Yi borde smörja honom med ättika och olja ...
Gud gifve att han måtte bli frisk till i morgon!»
För att bli fri från sina plågsamma fantasier,
slog Jegoruschka upp ögonen. Fader Christofor och
Ivan Ivanytsch sutto ännu kvar vid bordet och
drucko te och samtalade hviskande med hvarandra.
Den förre log ett lyckligt leende och kunde tydligen
icke glömma att han gjort en god affär och förtjänat
bra på ullen Den vinst han gjort var likväl ej
det, som gladde honom mest, utan det var tanken
på hemkomsten: han skulle samla hela den talrika
familjen omkring sig, och med ett illmarigt leende
skulle han först narra dem och säga, att han sålt
ullen till underpris, och sedan lämna sin måg Michail
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
