Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på steppen.
14.1
»Nå,» började Ivan Ivanytsch och steg upp,
»det är således afgjordt, att du stannar kvar här...»
Plötsligt försvann affärsminen från hans ansikte,
han rodnade litet, log sorgset och sade:
»Låt se, att du läser flitigt nu!... Grlöm inte
bort din mor och var snäll och lydig!.. . Om det går
bra för dig, Jegoruschka, skall jag inte taga min
hand ifrån dig ...»
Han tog upp sin börs ur fickan och vände ryggen
mot Jegoruschka; när han letat en stund bland
småmynten gaf han honom tio kopek. Fader Christofor
suckade och välsignade Jegoruschka.
»I Faderns, Sonens och den Helige andes namn,»
sade han. »Läs nu, lille vän och var flitig. .. När
jag är död, skall du inte glömma bort mig... Se
här har du tio kopek af mig också!»
Jegoruschka kysste hans hand och grät. Det
var som om en röst inom honom sagt att han aldrig
mer skulle få se denne gubbe.
»Jag har redan lämnat in ansökan till skolan,»
sade Ivan Ivanytsch med en så högtidlig röst som
om han stått i ett likrum. »Den sjunde augusti skall
han upp i examen ... Ja, farväl nu!... Grud vare
med er! . .. Farväl Jegoruschka!...»
»Att jag inte kunde få bjuda er på litet te!...»
suckade Nastasja Petrovna.
Jegoruschka hade ögonen fulla af tårar och såg
ej när fader Christofor och morbror gingo ut ur
rummet. Han rusade fram till fönstret för att få se dem
ännu en gång, men de syntes ej till på gården, och
hunden kom just tillbaka från porten med ett
själf-belåtet uttryck, som om han känt sig glad i
medvetandet af att ha fullgjort sin plikt. Jegoruschka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>