- Project Runeberg -  Musjikerna med flera berättelser /
196

(1897) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Elin Schosty
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallt blod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sofva dina bröder i sina fina sängar med varma
täcken öfver sig, medan du, lat och smutsig, ligger
här bredvid oxarna... Ja...»

Tågets brus öfverröstar gubbens ord, men han
ligger länge och småpratar och suckar. Den kalla
luften i vagnen blir allt mer tung och osund. Lukten
af gödsel och rök gör den så vämjelig och kväljande
att det börjar sticka i bröstet och strupen på Jascha.
Han hostar och nyser, men gubben som är van vid
luften drar djupa andetag som om lukten ej bekomme
honom något.

Att döma af skakningen och dånet måste tåget
gå med svindlande fart. Lokomotivet pustar och
flåsar tungt och tåget rasslar och dånar i en helt
annan takt — allt ger intryck af jäsande oro. Oxarna
trängas och stöta med hornen mot väggen.

Då gubben vaknar tidigt på morgonen blickar
en klarblå himmel in genom fönstret och genom
springorna i vagnen. Kölden är plågsam, i synnerhet
i rygg och fötter. Tåget står stilla. Sömnig och
missmodig sysslar Jascha med en af oxarna.

Gubben vaknar vid dåligt lynne. Han låter
höra ett vresigt harklande och med bister min och
rynkade ögonbryn ser han på Jascha, som sätter sina
breda skuldror mot oxens bröst och lyfter upp honom
litet för att lösgöra hans ben...

»Sade jag inte i går att repet inte fick vara så
långt,» brummar gubben — »inte så långt, bror lille!»
— Men du gör aldrig som man säger utan skall
alltid följa ditt eget hufvud!... Tölp!...»

Han slår upp dörren och dagsljuset strömmar
in i vagnen. Ett persontåg står midt emot och strax
bredvid syns ett rödt hus — det är någon större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:34:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/musjiker/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free