- Project Runeberg -  Musik-Lexikon /
12

(1864) [MARC] Author: Johan Leonard Höijer - Tema: Music, Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Académie des Beaux Arts - Academie impériale de musique - Academie spirituelle - Acc. - Accarezzevole - Accelerando - Accentuation - Accentuerade taktdelar - Accentus ecclesiastici - Acciacato - Acciacatura - Acciajuoli - Accolade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Académie des Beaux Arts. (Institut
de France). Namnet på de Sköna
Konsternas Akademi i Paris; eger en
afdelning för musiken, kallad: »Section
de composition musicale», hvars
ledamöter utgöras af Auber, Carafa,
Thomas, Reber, Clapisson och Berlioz;
dess secreterare var I. F. Halevy,
Hvarje år utsänder denna A., på
statens bekostnad, en, ur conservatoiren
utgången elev, att denna må i Rom
utvidga och fullända sina
compositionsstudier.
A. afdömmer och utdelar priser.

Academie impériale de musique.
Namnet på stora operan i Paris. Denna
institution, som, efter 1853 års
budget, åtnjuter ett kejserligt årligt
understöd af omkring 500,000 rdr rmt. och
hvars utgifter belöpa sig ungefär till
1,300,000 rdr., stiftades 1669, och
kallades då Academie royale de
musique;
förenades 1784 med Ecole
royale de chant et de declamation,

hvarur det nuvarande conservatoriet
uppstått.

Academie spirituelle. (Fr.) Se Concert Spirituel.

Acc. Förkortning af ordet accompagnement (s. d.).

Accarezzevole. (It.) Smekande.

Aceelerando. (It.), Påskyndande; skrifves förkortadt: Accel.

Accentuation. Betoning af vissa
taktdelar. A:en är antingen förut
bestämd genom taktdelarnes tonvigt, eller
ock för tillfället genom tecknen ^ eller
<b>></b> antydd. Enligt regeln får alltid
första hälften af en takt stark accent;
sednare hälften af en takt svag accent. t. ex.

illustration placeholder



Accentuerade taktdelar. Sådana,
som framför andra taktdelar erhålla
accent, motsvarande ordens starka
stafvelser. I jemna taktarter erhåller hvarje
udda taktdel accent. Sönderdelas
taktdelarna i taktarter eller i tiddelar,
erhåller hvarje udda del af dessa accent. t. ex.

illustration placeholder


o. s. v. I ojemna taktarter erhåller
alltid taktens första del accent; i
öfrigt accentueras taktnoter och tiddelar
såsom i jemna taktarten. t. ex.

illustration placeholder


Starkaste accenten tilldelas alltid
taktens första del.

Accentus ecclesiastici. (Lat.) De
regelmessiga melodiska slutfall, hvilka
presten vid altaret utför under
messningen af Evangeliet eller Episteln.

Acciacato. (It.) Med häftighet angripande (tonen).

Acciacatura. (It.) Se För-slag.

Acciajuoli, Filippo. Dramatisk skald
och operacomponist; f. 1637 i Rom;
var medlem af det, af Drottning
Christina af Sverige, i Rom stiftade
Arkadiesällskapet; † 1700.

Accolade. (Fr.) Klamra, som vid
början af hvarje notrad sammanbinder
de särskilda stämmornas liniesystemer.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:10 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/muslex/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free