Musik-Lexikon / 103 (1864) Author: Johan Leonard Höijer - Tema: Reference, Music Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diss-moll - Dissonans - Dissonerande accord - Dissonerande intervaller - Dissonerande treklang - Ditoniskt komma. Comma ditonicum. - Ditters von Dittersdorf, Carl - Div. - Divertimento - Divertissement - Divisi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företecknas med sex ♯ och hvars 1:sta ton
är diss; förvexlas enharmoniskt med
ess-moll.

Dissonans. Förhållandet mellan 2:ne
eller flera toner, hvilkas samklang upp
väcker en känsla af oro eller af
längtan efter något följande
tillfredställande. Enligt regeln skola dissonanserna
föreberedas och upplösas:
Förberedelsen (preparatio) består i det
förfarande hvarmedelst man låtit den, i ett
accord som dissonans uppträdande,
tonen (se tonen f i exemplet vid b)
förut höras i ett föregående accord som
consonans (se samma ton i exemplet
vid a), och det i samma stämma som
den, hvari han straxt derefter uppträder
som dissonans — en regel, hvilken
dock numera, utom i den stränga
satsen, är bortlagd. Med dissonansens
Upplösning (resolutio) förstås dess
öfvergång till en consonans (se tonen e i
exemplet vid c).

a) b) c)

Dissonerande accord. Hvarje af
dissonerande intervaller sammansatt
accord, såsom: dominerande och
förminskande septimaceordet, nonaccordet etc,

Dissonerande intervaller. Hit
räknas: stora och lilla 2:an, 7:an och
9:an samt hvarje öfverstigande och
förminskadt intervall. Dissonerande
intervaller äro antingen väsendtliga
eller tillfälliga. De förra ingå i
accordet såsom nödvändiga beståndsdelar
deraf; de sednare utgöra deri
främmande beståndsdelar, och indelas i a)
fritt inträdande, såsom:
Genomgående (de der stegvis fortskrida till
nästa harmoniska ton); Efterslående
(icke stegvis fortskridande);
Anticipation (s. d.) och Syncope
(quarliggande), b) Icke fritt inträdande:
Förehållningar (s. d.).

Dissonerande treklang. Se
Treklang.

Ditoniskt komma. Comma
ditonicum. (Lat) Se Komma.

Ditters von Dittersdorf, Carl. En
af Tysklands mest productiva och
populära komiska operettcomponister: f. i
Wien 1739; var en tid anställd vid
Furst-Biskopens af Breslau theater, der
han componerade en stor del af sina
operetter; R. G. S. och intendent vid
skogsstyrelsen; upphöjdes 1773 i
adligt stånd; † 1799. D. egde, utom
vidsträckt humanistisk bildning,
anseende som violinvirtuos. Comp.
symphonier; oratorier; cantater; concerter;
sonater. Bland hans yppersta operetter
må nämnas: »Doktorn och
Apothekaren»,

Div. Förkortning af ordet Divisi.

Divertimento. (It.) Se
Divertissement.

Divertissement. (Fr.) Ett slags
mindre tillfällighets-skådespel med sång och
dans. — Ett af åtskilliga satser
bestående mindre tonstycke för ett eller
flera instrumenter.

Divisi. (Lat.) Delade, Se A due
stromenti.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>