Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gumbert, Ferdinand - Gungl, Joseph - Gungl, Johann - Gurlitt, C. - Gustaf Wasa - Gustaf III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som lärling, derunder studerande musik;
uppträdde derefter som sångare på
theatern i Cöln; lemnade dock snart
scenen för att helt och hållet egna sig åt
comp.; begaf sig 1842 till Berlin, och
har som sångcompösitör vunnit stor
popularitet.
Gungl, Joseph. Populär
danscomponist; f. 1810 i Ungern; gaf med sitt
kapell i Wien 1856 besökta concerter;
lär sedermera fått någon plats
som militärkapellm.
Gungl, Johann. Danscomponist i
Wien; f. 1819, den förres brorson.
Gurlitt, C. Tonsättare; f. i Altona
1820; erhöll 1847 sitt
Professorsdiplom af musik. akad. i Rom. Comp.
pianosaker; trior; sånger.
Gustaf Wasa. Konung af Sverige;
f. 1496, son af Riks-Rådet Erik
Johansson Wase. Sedan han lyckats undkomma
den fångenskap hvari han hållits af
konung Christian II, till hvilken han,
jemte flera andra Svenska ädlingar
blifvit utlemnad som gisslan, befriade han
sitt land från utländskt förtryck och
valdes 1523 till Svensk konung under
namn af Gustaf den I:ste; införde
lutherska läran i Sverige; upphäfde
nyssnämnde år den grymma lagen mot
”lekare” och spelmän, och inkallade
till sitt hof utländske tonkonstnärer
hvilka bildade den första orchestern som
funnits i landet. Icke blott den
andliga musiken fick genom hans åtgärder
en högre betydelse - han lät utgifva
den första Svenska Psalmbok och förse
den med noter — äfven för den
verldsliga drog han försorg genom att
återgifva den dess fordna anseende. Sjelf
både sjöng han och spelade. Ibland
alla instrumenter älskade han luthan
mest, »och var ingen den afton, när
han var ensam, utan att han öfvade
sig derpå», † 1560.
Gustaf III. Konung af Sverige; f.
1746, den snillrika drottning Lovisa
Ulrikas snillrika son, och systerson till
Fredrik II. Utvecklingen af hans
statsmannaegenskaper likasom af hans
regeringsåtgärder, hans härföraretalang och
dramatiskt litterära verksamhet tillhör ej
ett arbete som detta, lika litet som vi
få befatta oss med framhållandet af
den samling skalder, som, af hans
blick uppkallad, framstod och bildade
sig till en, inom Svenska litteraturen
odödliggjord diktarecykel, gifvande glans
och ära åt Sveriges mest lysande
konstperiod. Hans alltid lefvande
fosterlandskänsla, hans kärlek och varma nit
för vetenskaper och konster visade sig
deri, att han samlade omkring sig och
belönade dess idkare, samt skänkte de
fosterländska sånggudinnorna det
palats, som inrättades för den kongl.
operan, hvilken 1782 öppnades med
Naumann’s opera »Cora och
Alonzo». Det synes varit hans afsigt att
förena denna operainstitution med
musik. akad., enär han i ett kungabref till
nämnde akad. præses tillkännagaf, att
operorna å den kongl. theatern alltid
skulle uppföras under akademiens namn.
Sålunda lästes på de kongl.
theateraffischerna: »Kongl. Musikaliska
Akademien gifver etc.», hvilket fortfor tills
konung Gustaf IV Adolph lät stänga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
