Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Händel, Georg Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(jemte Mattheson) vid operan i
Hamburg, der han skref flera operor och
gaf derunder lectioner i musik. 1709
uppförde Händel i Venedig sin opera
»Agrippina», som blef så omtyckt, att
den kunde gifvas 27 gånger å rad. Af
Churfursten i Hannover, sedermera
konung Georg I, utnämndes Händel 1710
till kapellm., reste derefter första
gången till London, der hans opera
»Rinaldo» med stort bifall gafs på
Haymarkettheatern. 1714 uppfördes i
Paulskyrkan hans Té Deum till firandet
af freden i Utrecht. Blifven chef för
hertigens af Chandos kapell, skref han
20 stora Anthems jemte pastoralen
»Acis och Galathea» — icke att
förvexla med den i Neapel af honom 1710
comp. pastoralen »Aci, Galatea e
Polifemo», hvilken i slutet på 1700-talet
gafs å kongl. operan i Stockholm, och
i hvilken flera chörer af kapellm.
Johnsons comp. infördes. Vid denna tid
grundades i London en opera, som af
konung Georg I erhöll namn af kongl.
musikakademien, och för hvilken
Händel ställdes i spetsen. För denna
theater skref Händel öfver 10 operor,
hvaribland »Radamisto» och »Alessandro».
Genom sitt nog brutala uppförande ådrog
sig Händel många fiender, och
invecklades bland annat i partihatet mellan
anhängarne af de 2:ne ryktbara
sångerskorna Faustina och Cuzzoni,
mellan hvilka partier var strid på lif och
död. Operan upplöstes 1728, och
efter otaliga förtretligheter och intriger
som uppgjordes emot Händel af hans
fiender, dem han förgäfves sökte att
bekämpa, hvartill kommo ekonomiska
bekymmer, bräcktes hans helsa. En
badkur i Aachen återställde dock hans
krafter, och med stärkt mod uppträdde
han 1738 i London, der han comp.
flera Engelska och Italienska operor;
men då han snart fann att hans
framgång på den theatraliska banan var
bruten, beslöt han att egna sig helt
och hållet åt kyrkomusiken. För
denna var det som hans skapareförmåga
egentligen blifvit danad, Händel var
nämligen, i trots al sitt häftiga lynne,
i själ och hjerta en from man, stark
och fast i sin christliga tro.
Bibelordet var honom heligt. Att i toner
värdigt framställa detta ord i sin
oändligt höga betydelse och sanning, så
lefvande och kraftigt som han sjelf
kände det, blef under den följande
perioden hans älsklingsidé. 1741 skref
Händel sitt väldiga oratorium
»Messias», hvilket jätteverk (innehållande
22 chörer, 30 soli, recitativer, arier
och duetter) han fullbordade på 21
dagar. Sjelf hade han, strängt efter
Bibeln, ordnat texten. Besynnerligt
nog anslog ej verket i London, der
det första gången uppfördes; i Dublin
deremot emottogs det med enthusiasm.
Men när Händel efter 8—9 månader
ånyo gaf det i London, var
förtjusningen gränslös. Några månader derefter
uppträdde han med oratoriet »Samson»,
hvars arier öfverallt blefvo sjungne, och
nu strålade Händels stjerna i sin
högsta glans. Årligen gåfvos i London
under fastlagstiden hans oratorier, dem
han sjelf accompagnerade vid orgeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
