Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häser, Chr. Wilhelm - Häser, C. Henriette - Hässler, Johann Wilhelm - Höijer, Johan Leonard - Höjningstecken - Hölzl, F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Würtembergisk Hofsångare i Stuttgart. Som
skriftställare har han gjort sig känd
genom Tyska och Italienska dikter i
calendrar och tidningar, genom texterna
till Lindpaintner’s »Vampyr» och till
Ries’ »Räuberbraut» m. fl., samt
genom metriska öfversättningar till
Italienska språket af. Schiller’s »Don
Carlos», Oehlenschläger’s »Correggio» och
Goethe’s »Tasso» och »Jphigenie.»;
comp. Intermezzot »Pygmalion»;
enaktsoperan »Der Geburtstag»; flera
basarier med orchesteraccomp.; duetter;
solfeggier etc.
Häser, C. Henriette. Berömd
sångerska; f. 1784 i Leipzig, syster till
ofvannämnde A. F. Häser; var
efterhand engagerad vid Italiens förnämsta
theatrar, och kallades »la divina
Tedesca»; blef gift med Romerska
advokaten Vera, samt lemnade då scenen.
Hässler, Johann Wilhelm. En af
Tysklands utmärktaste clavecinister och
orgelspelare; f. 1747 i Erfurt; elev af
Seb. Bach; kallades 1792 till
orgelnist i Petersburg, utnämndes till
kabinettsvirtuos hos storfursten Paul, samt
till musiklärare för de furstliga
barnen; † som musiklärare i Moskau 1822,
högt aktad både som konstnär och som
enskild person. Comp. omkring 50
arbeten för clavér och för orgel, deribland
de flesta anses ega stort värde; sånger etc.
Höijer, Johan Leonard. Författare
till detta Lexikon; f. i Stockholm 1815;
blef, efter vid musik. akad. genomgångna
examina, orgelnist först vid Franska
reformerta kyrkan, derefter (1842) vid
S:t. Catharina kyrka i Stockholm;
invaldes 1845 till associerad led. af musik.
akad. Utgifvit: »Harmonilära för
dilettanter» (Stockholm 1846);
»Italienska sångens grunder», bearbetning
efter Vaccaj, upptagen att begagnas vid
musik. akad. läroverk och via kongl.
theaterns sångskola; novellen
»Konstnärens Stjerna» (införd i Thomson
kabinettsbibliothek, Stockholm, 1844);
författat skaldestycken, deribland
»Lyriska fantasier» och »Till en ung Skald»
m. fl. erhållit Svenska akademiens
erkännande, dels för »drag af Skalde-anda
och bildningsgåfva, dels genom lyckad
behandling af vers och språk»;
lemnat under olika signaturer, (deribland
förnämligast under signaturen: J. L. H—r.)
poemer och artiklar af dels critiskt dels
belletristiskt innehåll till tidskrifter,
calendrar och tidningar (A. B. 1849—50,
D. A., Bore, Svenska Tidningen, N. T. f.
M. m. fl.); medarbetare i det på
Bonniers förlag utkommande
»Konversations- och Universallexikon»
(musikhistoriska och theoretiska afdelningarna);
öfversatt Henning’s Violinskola, antagen
till begagnande vid musik. akademiens
undervisningsverk. Redigerat musiken i
det af Hyltén-Cavallius och Geo.jStephens
utgifna verket: »Sveriges Historiska och
Politiska Visor» m. m. Comp.
pianosaker och sånger, hvaribland särskildt
utgifne: »Guitarrspelerskan i Salerno»;
»I Sommarqvällen» och »Grafven och
Rosen» etc.
Höjningstecken. Se Chromatiska
tecken.
Hölzl, F. Tonsättare; f. i Wien
1814; comp. oratorier; sånger etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
