Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keiser, R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
general treatise on Music, particularly
on Harmony or Thorough-Bass und its
application in composition, written on
a new plan, tending to explain and
illustrate the Science in general»
(London, 1800); comp. flera operor;
clavérsonater; en qvintett för piano, flöjt,
violin, viola och bas.
Kinmansson, Gustaf Fredrik. Lyrisk
skådespelare; f. 1787 i Stockholm; var
först anställd vid kongl. operans
ballettstat; öfvergick 1806 till sångskolan
och blef sedermera i nära 40 år en
af samma theaters mest utmärkta
medlemmar, lika förträfflig bassångare som
skådespelare; erhöll afsked 1845 med
pension; † 1852 i Norrtelje. Hans
förnämsta roller voro: Sarastro; Oedipe;
Vattendragaren.
Kinmansson, Lars. Lyrisk
skådespelare; f. 1797, broder till den förre;
var först anställd som dansör vid kongl.
operan i Stockholm; uppträdde sedan
hufvudsakligen som komiker på samma
scen både i tal- och i sångpjeser;
öfvergick på de sednare åren till
mindre theatern; † 1855. Hans förnämsta
roller voro: Papageno, Leporello,
Sulpiz’ i »Regementets dotter» m. fl.
Kinnor. Hos Hebreerna ett 10—-
24- ända till 32-strängadt harpinstrument
af 3- eller 4-hörnig form, och
som säges vara uppfunnet af Jubal
Kain. Till dess spelande begagnades
plektrum.
Kinsky, J. Tonsättare; f. 1790 i
Olmütz i Mähren; 2:dre operadirigent
i Wien, sedermera kapellmästare vid
Josephstädtertheatern; vistades derefter
som privatlärare i sin födelsestad. Comp.
musik till åtskilliga operaballetter,
operetter, ouverturer etc.
Kircher, Athanasius. Lärd jesuit;
f. i Geiss 1602; studerade i sin
ungdom jemte de abstrakta vetenskaperna
äfven med ifver musik; blef sedermera
lärare i physik och mathematik i
Würzburg, samt slutligen lärare vid
»Collegium Romanum» i Rom, der han
utgaf sina flesta skrifter; † derstädes
1680. Utgifvit bland annat: »Musurgia
universalis, sive Ars magna consoni et
dissoni in X libros digesta» (Rom 1650,
2 folioband); »Phonurgia nova etc.»
(Kempten, 1673, ny upplaga 1683),
innehållande akustiska uppsatser. En
Tysk öfversättning deraf utkom i
Nördlingen 1684.
Kirchgässner, Marianne. En af de
mest berömda konstnärinnor på
glasharmonika; f. 1770 i Waghäusel vid
Bruchsal; insjuknade vid 4 års ålder i
kopporna samt blef derefter blind.
Såsom ersättning derför hade hon blifvit
begåfvad med ovanlig talang för tonkonsten.
Genom ädelmodiga beskyddare
erhöll hon medel att bekosta sin musikaliska
utbildning, och vann snart en förvånande
färdighet på glasharmonika. I Wien
hörde Mozart henne spela, och blef
deraf så intagen, att han för henne
skref en quintett för glasharmonika,
flöjt, oboe, altviol och violoncell. I
Europas förnämsta städer väckte hennes
spel allmän beundran; † i Schaffhausen
1808.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
