Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M. - M. d. - M. f. - M. g. - M. M. - M. p. - M. s. - M. v. - Ma non troppo - Maass, J. G. E. - Machaut, Guillaume de - Machetti, T. - Madrigal - Maestoso - Maestri secolari - Maestro di capella - Maggiolate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M.
M. d. Förkortning af orden main
droite eller mano destra. (s. d.).
M. f. Förkortning af orden mezzo
eller mena forte. (s. d.).
M. g. Förkortning af orden main
gauche. (s. d.)
M. M. Förkortning af orden
Mälzel’s Metronom. (s. d.).
M. p. Förkortning af orden mezza
piano. (s. d.).
M. s. Förkortning af orden mano
sinistra. (s. d.).
M. v. Förkortning af orden mezza
voce. (s. d.).
Ma non troppo. (It.) Men icke
alltför fort.
Maass, J. G. E. Tysk lärd; f. i
Halberstadtska landet 1766; † 1823
som Philosophiæ Prof. i Halle; lemnat
förträffliga musikuppsatser i årgångarna
1814–15 och –16 af Leipz. allg. mus.
Zeit., samt till bihanget af Sulzer’s
»Theorie der schönen Künste m. fl.
esthetiska och philosophiska, för
tonkonsten vigtiga, verk.
Machaut eller Machault, Guillaume
de. Fransk skald och tonsättare; f. 1284 i
byn Machaut i Champagne; var först
anställd som kammartjenare hos Philip den
skönes af Frankrike gemål Johanna af
Navarra; blef slutligen utnämnd till
Geheimesecreterare hos kejsar Carl V.
I kejserliga bibliotheket i Paris finnas
flera af hans compositioner i Mss;
Franska och Latinska 2- 3 stämmiga
motetter, chansons, samt en 4-stämmig
messa, uppförd vid Carl V:s kröning.
Machetti, T. Kapellm. vid Domen
i Pisa; f. omkring 1660 i Bologna;
skrifvit en samling sångcompositioner.
Madrigal. Föråldrad, vanligtvis 3
till 5-stämmig sång- eller
instrumentalcomposition af större eller mindre
omfång, och med omvexlande recitativ,
arier och chörer; kom mera allmänt i
bruk omkring 1540-talet, och
utvecklade sig derefter småningom i
sångrikare och derjemte konstmessigare
former; madrigalen kan betraktas som
förelöpare till operan. Diktarten
kallades af Provençalerna: madrialis, af
Lat. Materialis, emedan verdsliga
ämnen, och bland dem företrädesvis
sådana som tillhörde landtlifvet eller det
erotiskt elementet, deri behandlades.
Maestoso. (It.) Majestätiskt; kraftigt.
Maestri secolari. (It.) Verldsliga
lärare; kallades i Italien, förnämligast i
Neapel, de vid conservatorierna
anställda lärare, hvilka undervisade i
behandlingen af instrumenter.
Maestro di capella. (It.) Kapellmästare.
Maggiolate. En bland den
Italienska ungdomen bruklig sång, som
afsjöngs vid vårens inbrytande; deraf
Cantare il maggio, som betyder:
Sjunga in Maj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
