Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendelssohn-Bartholdy, Felix - Menestrels. - Meno - Meno forte - Meno piano - Mensur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leipzig, samt reste samma år till Berlin,
der han erhöll titel af Kongl.
Generalmusikdirektör och anförtroddes
ledningen af domchören, sångakademiens
concerter och kongl, kapellets
symphonisoiréer. 1844 firade han i London
ånyo triumpher som pianist och
tonsättare. 1845—46 anförde han,
tillsammans med Gade,
Gewandhausconcerterna i Leipzig. I Birmingham
dirigerade han sjelf sitt oratorium
»Elias», som der gafs första gången 1846,
och väckte gränslös enthusiasm.
Mendelssohn † 1847 i Leipzig af
nervslag, orsakadt af öfveransträngningar i
arbete, möjligtvis äfven af sorg
öfver förlusten af en älskad syster,
Fanny, som var en utmärkt pianist och
äfven tonsättarinna, gift med
Hofmålaren Hensel. Mendelssohn begrofs med stor
högtidlighet i Berlin. Naturen hade
förlänat honom alla egenskaper som
bilda en fulländad konstnär, och
lyckan unnade honom också att i rågadt
mått få utveckla dessa egenskaper. Han
hade ett otroligt minne och spelade de
svåraste saker af Bach, Beethoven,
Hummel m. fl. utantill och med
fullkomlig säkerhet. Hans orgelspel var
mästerligt. Äfven arbetsförmåga var
honom tilldelad i hög grad. Man
måste beundra hans verksamhet som
dirigent vid så många olika musikfester.
Resor, besök af många resande som
personligen ville lära känna honom,
den massa bref unga componister sände
honom, och hvilka han aldrig lemnade
obesvarade, — allt detta hindrade honom
icke att skrifva mästerverk, hvilka gjort
hans namn odödligt. Finkänslig och
ädel, sökte han endast njutning i det
upphöjda, det anderika elementet af
samhällslifvet. Först efter hans död
blefvo många af hans i tysthet
utöfvade barmhertighetsverk kända. Utom
de compositioner vi ofvan nämnt,
påminna vi om hans mästerliga musik
till»Sommarnattsdrömmen»; octetten för
stråkinstrumenter, flera stråkquartetter,
ouverturen till »Melusina», capriccierna;
samt hans förträfflige en- och
tvåstämmiga sånger. En thematisk förteckning
öfver Mendelssohn’s samtliga
compositioner är utkommen hos Breitkopf &
Härtel i Leipzig. Hans brefsamling
från åren 1833 till 1847, är utgifven
i Leipzig, hos H. Mendelssohn, 1863.
Menestrels. (Menetriers. Fr.
Minstrels. Eng.) Sångare vid
medeltidshofven, hvilka satte melodier till
troubadurernas dikter. De Engelska
Minstrels, hvilka spelade ett instrument,
något likt en fiol, äfvensom de blåste
på pipa och slogo trumma,
efterträdde barderna, (s. d.). Vid slutet af
16:de seklet förlorade dessa sångare
sitt anseende, och nedsjönko till
kringvandrande spelemän.
Meno. (It.) Mindre.
Meno forte. (It.) Mindre starkt.
Meno piano. (It.) Mindre svagt,
Mensur. Den mathematiska
indelning, som bestämmer proportionerna
mellan ett instruments väsendtligaste
delar, t. ex.: måttet på en orgelpipas
vidd (deraf vid och trång Mensur);
strängars relativa längd till tonhöjden;
resonansbottnars construction o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
