Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mensur - Mensuralmusik - Menuett. Menuetto - Mercadante, Saverio - Méric-Lalande - Merk, Joseph - Merkel, Gustaf - Mersenne, M. - Messa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äfven det tidmått som fordom var
bestämdt för hvarje notvärde.
Mensuralmusik. Musica
mensurabilis eller mensurata. (Lat.)
Mensuralsång. Den, från början af
taktväsendets uppkomst till dess
fulländning i 16:de och 17:de århundradet
rådande musik, som utfördes i ett,
efter bestämda notvärden indeladt tempo,
strängt rättande sig efter stafvelsemåttet;
motsats till Musica plana, som, i
likhet med choralsången, gaf alla
stafvelserna lika mått. Mensuralmusikens
noter voro: maxima, longa, brevis,
semibrevis, minima (s. d.).
Menuett. Menuetto. Ursprungligen
en Fransk nationaldans i långsam ¾
takt: uppfanns i Poitiers och infördes
vid Ludvig XIV:s hof, der den, med
musik af Lully, första gången 1653
dansades i Versailles. Menuettens
karakter är högtidlig och graciös. För
att gifva Menuettens form större
omvexling, förenades med hufvudmelodien
en andra melodi, som föredrogs
vexelvis med den förra, vanligtvis i
nästbeslägtade tonart. Emedan hufvudmelodien
fordom var satt 2-stämmig,
betjenade man sig vid den 2:dra
melodiens inträde, för ombytes skull, af den
3-stämmiga satsen, tillfölje hvaraf denna
kallas Trio eller Menuetto alternativo
eller Menuetto secondo. Redan
i början af förra seklet intogs
Menuetten, i likhet med andra dansmelodier,
i de s. k. suiterna; sednare infördes
den, och begagnas ännu, i symphonier,
stråkquartetter m. m. såsom ett
särskildt nummer, likväl med lifligare
rörelsegrad.
Mercadante, Saverio eller Xavier.
Produktiv Italiensk operacomponist; f.
1798 i Apuliska byn Altamura; elev
af Zingarelli; direktör vid conservatoriet
i Neapel. Bland hans talrika operor
påminna, vi om »Il Giuramento»,
som under titel »Eden» blifvit uppförd
i Stockholm, — och »Elisa e Claudio».
Méric-Lalande. Se Lalande, H. C.
Merk, Joseph. Berömd
violoncellvirtuos; f. 1795 i Wien; 1818 Prof.
vid conservatoriet och led. af kongl.
Hofkapellet i Wien; † derstädes 1852.
Comp. concerter; fantasier; rondo etc.
Merkel, Gustaf. Sedan 1864
Hoforgelnist vid catholska kyrkan i
Dresden; f. nära Zittau 1827. Efter att i
5 år bestridt en skolelärarebefattning i
Dresden, egnade han sig åt tonkonsten;
tog lectioner af Joh. Schneider i
orgelspelning, samt af Reissiger och Rob.
Schumann i composition. Utgifvit
piano- orgel- och sångcompositioner.
Mersenne, M. Lärd Minoritermunk;
f. i Oyse i Maine 1588; sysselsatte
sig med lärda forskningar, hufvudsakligen
i tonvetenskapen; † 1648. Bland
hans talrika arbeten må här endast
nämnas: »Traité de l’harmonie
universelle, ou est contenue la musique
theorique et pratique des anciens et
modernes etc.» (Paris, 1627).
Messa. I vår allmänna gudstjenst:
prestens sång vid altaret, och som
besvaras af församlingen eller af chören
från orgelläktaren. Jfr. Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
